Adolf Ivar Arwidsson

Adolf Iwar Arwidsson, född 7 augusti 1791 i Padasjoki, Finland, död 21 juni 1858 i Viborg, Finland, var en finländsk författare, publicist, politiker och historiker, verksam i Sverige senare delen av sitt liv. Han var en av förgrundsgestalterna inom Åboromantiken och en tidig förespråkare för en finsknationell väckelse. År 1843 utnämndes han till chef för Kungliga biblioteket i Stockholm. Han var far till Thorsten Adolf Arwidsson.

Biografi

Bakgrund och studier

Efter Finska kriget 1809, då Finland separerades från Sverige och införlivades i Ryssland, blev Finland en relativt privilegierad del av det ryska imperiet. Under kriget hade stora farhågor funnits bland finländarna att bli livegna, vilket lett till gerillakrig mot de ryska styrkorna. Till följd av motståndet pacificerade tsaren finländarna genom att låta Finland bli en självständig del av Ryssland. Någon allmän önskan om återförening med Sverige var inte utbredd, men ett visst missnöje syntes i landet, och många svenskspråkiga finländare kände sig överlämnade åt det ryska styret.

Arwidsson var son till kaplanen Arvid Adolf Arwidsson och Anna Katarina Kolin. Då hans far utnämndes till kyrkoherde i Laukas flyttade familjen dit. Under finska kriget 1808–1809 var Laukas hårt drabbat, och de erfarenheter Arwidsson gjorde som ung lade grunden till ett bestående rysshat. Han studerade vid Borgå gymnasium och bevittnade som ung händelserna vid Borgå lantdag 1809. Han började studera vid Åbo akademi 1810, blev fil.mag. 1815 och utsågs till docent i allmän historia 1817. I hans avhandling om medeltidens romantik, Ingenii romantici, aevo medio orti, expositio historica, kan man spåra inflytande från Friedrich Schlegel och Friedrich von Schelling. Han knöt under flera besök i Sverige, bl.a. Uppsala, mellan åren 1816 och 1818 kontakter med nyromantikerna, anslöt sig till deras historiskt-romantiska åskådning och bidrog till deras publikationer. På grund av det idealistiska svärmeriet fick han öknamnet "Fantastengranat" av kamratkretsen.

Diktarkarriären

Redan innan det politiska författarskapet hade Arwidsson gjort sig känd som skald. Hans tidigaste dikt, "Lifvets svärmeri" (1813), skrevs i Frans Michael Franzéns anda, men tonen skärptes snabbt och dikterna fick ett alltmer fosterländskt innehåll. Dikten "Vid en smälthytta" (1815), som skildrar det enkla folkets arbete, publicerades i den svenska romantiska tidskriften Poetisk kalender utgiven av Atterbom och blev känd i svenska litterära kretsar. Arwidsson tog inspiration av filosofen Schelling, och hans dikter från denna period speglar ett intensivt och högtflygande stämningsläge. Han blev personligen bekant med Atterbom och knöt under sina Sverigevistelser vänskapsband med flera framstående gestalter inom den svenska romantiken.

Politiskt författarskap och Åboromantiken

När han kom hem till Finland greps han av entusiasm för "den finska individualiteten" och övergick snart från litterära och språkliga frågor i kalendern Aura till politiskt författarskap. Arwidsson har tillskrivits citatet "Svenskar äro vi icke, ryssar vilja vi icke bli, låt oss vara finnar." även om frasen i denna ordalydelse inte kunnat spåras till honom. Han var en central gestalt inom Åboromantiken. I januari 1821 började han ge ut Åbo Morgonblad, där han sökte väcka till liv ett s.k. slumrande medborgarsinne. Han riktade bl.a. uppmärksamhet på ämbetsmännens plikter gentemot den finska folkmajoriteten. Eftersom myndigheterna tyckte att han var alltför frispråkig indrogs tidningen fr.o.m. den 30 september 1821. Därför publicerade han i Mnemosyne en satir över officerskåren. Några månader senare avskedades han från docenturtjänsten vid universitetet.

Exil i Sverige

Arwidsson var den förste som lämnade Finland av politiska orsaker. Han kom till Sverige hösten 1823, efter att hans skriverier om den finländska nationens ställning under ryskt styre blivit obekväma för myndigheterna. Det var inte hans första vistelse i Sverige — från 1817 till 1818 hade han studerat vid Uppsala universitet.

År 1824 gifte han sig med Johanna Carolina Armfelt. Äktenskapet över ståndsgränserna var ovanligt för sin tid och bemöttes med blandade reaktioner i den adliga ämbetsmannakåren, vilket ytterligare komplicerade hans möjligheter att etablera sig. År 1825 blev Arwidsson svensk medborgare och anställdes som amanuens på Kungliga biblioteket. Vid en återresa till Finland 1827 utvisades han tillbaka till Sverige, vilket befäste hans roll som politisk emigrant. Han knöt samman finländarna i Sverige med de svenska liberalerna som kritiserade Karl XIV Johans utrikespolitik för att vara alltför ryssvänlig.

Han skrev politiska broschyrer mot Crusenstolpe och gick i polemik med Israel Hwasser i frågan om "1812 års politik". I de radikala kretsarna var antiryska stämningar starka. År 1838 utgav han under pseudonymen Pekka Kuoharinen broschyren Finland och dess Framtid, där han dömde ut Finlands statsrättsliga ställning i det ryska imperiet. Den under pseudonymen Olli Kekäläinen publicerade skriften Finland och dess nuvarande statsförfattning, där den negativa bilden av finländska förhållanden tonas ned, har av vissa historiker tillskrivits Arwidsson.

Frågan om Finlands eventuella återinförlivande med Sverige diskuterades livligt ända fram till Krimkriget åren 1854–1855, då möjligheten för en stund föreföll reell. Ålands demilitarisering blev det enda konkreta resultatet för Sveriges del av fredsslutet.

Bibliotekskarriär och senare år

Adolf Ivar Arwidsson utnämndes till chef för Kungliga biblioteket 1843, en utnämning som till väsentlig del grundade sig på hans vetenskapliga meriter inom finländsk historieforskning. När förhållandena i Finland liberaliserades efter Krimkriget besökte han landet och mottogs entusiastiskt av studenter som hyllade honom som Henrik Gabriel Porthans efterföljare inom den finska kulturhistoriska forskningen. Han avled dock oväntat under resan i Viborg. Han begravdes i sin uppväxtsocken Laukas. Hans författarskap nådde inte under levnadstiden större grupper.

Arwidssons eftermäle har bedömts på skiftande sätt. Där han länge betraktades som en föregångare för den finska självständighetsidén och en modig förkunnare av nationell identitet, har senare forskning betonat att han snarare prövade olika möjliga framtidsvägar för Finland — allt från en framväxande nationalstat till en risk för nationell upplösning — utan att ge uttryck för någon enhetlig politisk vision.

Minnesmärken

En minnessten restes i Padasjoki 1895 på Saksala gård på den plats där gården Mikkola legat. 1991 försågs stenen med ett porträtt i form av en bronsrelief. En minnesskulptur i form av ett ihåligt träd med en uggla finns i Åbo i parken mellan Domkyrkan och Aura å.

Utmärkelser

Riddare av Nordstjärneorden, 1851

[Redigera Wikidata]

Bibliografi (urval)

Hjertesår och hjertebalsam, eller Den dygdiges seger öfver ödet och döden Romantiskt gråtospel i tre öppningar. Åbo: Bibelsällskapets tryckeri. 1819. Libris 22660719

Historia Volsungorum. Svetice reddita

Läse- och lärobok för ungdom. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1830-1831. Libris 3101857

Svenska konungar och deras tidehvarf : en samling av portraitter öfver namnkunniga personer med bifogade korta lefnadsteckningar / lithographierade af J.S. Salmson. Stockholm. 1830-1843. Libris 10223460

Lärobok i Finlands historia och geografi : för gymnasier och skolor. Turku: S S Arwidssons förlag. 1832. Libris 11467553. https://www.doria.fi/handle/10024/39602

Ungdoms rimfrost. Stockholm. 1832. Libris tc204bxgrcxxk3g6. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/ArvidssonAI/titlar/UngdomsRimfrost/sida/5/faksimil?om-boken

Reglemente för kongi. maj:ts flotta vid tjenstgöringen samt hushållningen och redogörelsen under sjöexpeditioner. Stockholm. 1834

Signal- och evolutionsbok för kongi. maj:ts förenade rikens flottor. Stockholm. 1840

Stockholm förr och nu. Stockholm. 1837-1840. Libris 3007754

(på engelska) The Irish poor-law bill two letters to Daniel O'Connell, Esq., M.P., in reply to his letters to his constituents on the Irish poor-law bill. London: H Hooper. 1838. Libris 13799503

Ett ord efter stormen. Stockholm. 1838. Libris m4179t37k07txxjk. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-2793271

Finland och dess framtid : i anledning af skriften : om allians-tractaten emellan Sverige och Ryssland år 1812. Stockholm. 1838. Libris 2323134. https://books.google.com/books?id=ICvczQEACAAJ&dq=inauthor:%22Adolph+Ivar+Arwidsson%22&hl=sv&newbks=1&newbks_redir=1&sa=X&ved=2ahUKEwi089zW0ZeHAxXhFhAIHU6_BvcQ6AF6BAgEEAE

Finlands nuvarande stats-författning : ett försök att förena de stridiga åsigterna hos Herrar Hwasser och Pekka Kuoharinen. Stockholm. 1841. Libris 2323172

Lefnads-teckning öfver Clas Livijn. Örebro. 1850. Libris 2793269

Orda-lista eller förklaring öfver föråldrade ord som förekomma i den heliga skrift. Bonniers s.k. Praktbibel 1842-43. [Stockholm]. 1843. Libris 2793272

Rest-ransakning med den s.k. fria pressen. Stockholm. 1839. Libris 8227978

Catilinariska bref till och ifrån en gammal bekant : andra fyndet. Upsala. 1844. Libris 394142

Hamnbusiaden eller ingen herre mer : hjeltesång från tolfte århundradet, öfversatt efter en gammal handskrift. Upsala: Wahlström & Låstbom. 1844. Libris 9132485

Konung Gustaf III och hans samtida regenter historisk teckning med åtföljande porträtter / lithografierade af J.S. Salmson. Stockholm: Hörberg. 1846. Libris 22549356. http://runeberg.org/g3regenter/

(på engelska) A run across Ireland in August 1850. [Great Britain?]: s.n. 1850. Libris 13812383

Bref utan "munlås". Upsala. 1847. Libris n4tx925qlnmx18f2. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/ArvidssonAI/titlar/BrefUtanMunl%C3%A5s/sida/1/faksimil?om-boken

Förteckning öfver Kongl bibliothekets i Stockholm isländska handskrifter. Stockholm: N&S. 1848. Libris xg3dpmxqv81zh6gg. https://litteraturbanken.se/författare/ArvidssonAI/titlar/FörteckningÖfverIsländskaHandskrifter/info

Ett "gif akt" i sinom tid : samling af förut tryckta uppsatser. Stockholm. 1855. Libris 4fb0knl02dqc8wfz. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-8233271

Trettioåriga krigets märkvärdigaste personer: historisk teckning : porträtter af Axel Jacob Salmson. Stockholm. 1856. Libris 2856197

Redaktör

Svenska fornsånger : en samling af kämpavisor, folk-visor, lekar och dansar, samt barn- och vall-sånger. Stockholm: Norstedt. 1834-1842. Libris 10814176

Del 1. 1834. Libris 5ntt9qhl34khwhs6. https://litteraturbanken.se/författare/ArvidssonAI/titlar/SvenskaFornsånger1/info

Del 2. 1837. Libris 4msp9l232r7t01qh. https://litteraturbanken.se/författare/ArvidssonAI/titlar/SvenskaFornsånger2/info

Del 3. 1842. Libris xflh3d6qvj9kxrpr. https://litteraturbanken.se/författare/ArvidssonAI/titlar/SvenskaFornsånger3/info

Historisk kalender för ungdom : med 4 lithografierade plancher. Stockholm: L:s Gust. Rylander. 1845. Libris 10686871

Handlingar till upplysning af Finlands häfder. 1-10. Stockholm: Norstedt. 1846-1858. Libris 381684

Del 1. 1846. Libris 381685. https://books.google.se/books/about/Handlingar_till_upplysning_af_Finlands_h.html?id=guw6AQAAIAAJ&redir_esc=y

Del 2. 1848. Libris 381686. https://books.google.com/books?id=45BKAAAAcAAJ&printsec=frontcover&dq=%22Handlingar+till+upplysning+af+Finlands+h%C3%A4fder%22&hl=sv&newbks=1&newbks_redir=1&sa=X&ved=2ahUKEwjJqof70peHAxUiPxAIHSEjDfwQ6AF6BAgMEAI

Del 3. 1849. Libris 381687. https://books.google.se/books?id=Ov6HLeR8lhsC&pg=PA372&dq=%22Handlingar+till+upplysning+af+Finlands+h%C3%A4fder%22&hl=sv&newbks=1&newbks_redir=1&sa=X&ved=2ahUKEwjJqof70peHAxUiPxAIHSEjDfwQ6AF6BAgLEAI

Del 4. 1851. Libris 381688. https://books.google.se/books?id=Ov6HLeR8lhsC&pg=PA372&dq=%22Handlingar+till+upplysning+af+Finlands+h%C3%A4fder%22&hl=sv&newbks=1&newbks_redir=1&sa=X&ved=2ahUKEwjJqof70peHAxUiPxAIHSEjDfwQ6AF6BAgLEAI

Del 5. 1852. Libris 381689. https://www.google.se/books/edition/_/W61GqRCUQl0C?hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjkjPau05eHAxXwMBAIHW_yDT0Qre8FegQIKRAt

Del 6. 1853. Libris 381690. https://www.google.se/books/edition/_/KpFKAAAAcAAJ?hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjEyILW05eHAxVuLRAIHZ04BZIQre8FegQIARAB

Del 7. 1854. Libris 381691. https://www.google.se/books/edition/_/OpFKAAAAcAAJ?hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjkjPau05eHAxXwMBAIHW_yDT0Qre8FegQIKRBB

Del 8. 1856. Libris 381692. https://www.google.se/books/edition/_/8pFKAAAAcAAJ?hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjkjPau05eHAxXwMBAIHW_yDT0Qre8FegQIKRBL

Del 9. 1857. Libris 381693. https://www.google.se/books/edition/Handlingar_till_upplysning_af_Finlands_h/Mu46AQAAIAAJ?hl=sv&gbpv=0

Del 10. 1858. Libris 381694. https://www.google.se/books/edition/Handlingar_till_upplysning_af_Finlands_h/Mu46AQAAIAAJ?hl=sv&gbpv=0

Källor

Vidare läsning

”Arwidsson, Adolf Ivar”. Finlands författare 1809-1916. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura och Svenska litteratursällskapet i Finland. 1993. sid. 65–67. ISBN 951-717-714-3

”Arwidsson, Adolf Ivar”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4646-1416928957252

Arwidsson, Adolf Ivar i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0

Arwidsson, 1. Adolf Ivar i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)

Adolf Ivar Arvidsson, författarpresentation hos Litteraturbanken

Ek, Sverker: Adolf Ivar Arwidsson i Svenskt biografiskt lexikon (1920)

Arwidsson, Adolf Iwar i J. Leonard Höijer, Musik-Lexikon (1864)