Allan Edwall

Johan Allan Edwall, född 25 augusti 1924 i Hissmofors, Rödöns församling (i nuvarande Krokoms kommun), Jämtland, död 7 februari 1997 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, var en svensk skådespelare, regissör, teaterdirektör, författare, visdiktare och barnboksuppläsare samt teaterpedagog vid Statens scenskola.

Biografi

Edwall växte upp i det jämtländska brukssamhället Hissmofors som son till Karl Edvall och Magdalena Jonsson av släkten Tangen. Han gick på Dramatens elevskola 1949–1952, bland skol- och klasskamraterna kan nämnas Jan-Olof Strandberg, Margaretha Krook, Max von Sydow och Jan Malmsjö. Edwall var verksam vid Dramaten 1952–1955, 1958–1962 och 1963–1971. Han var frilans 1955–1957 och från 1972. Edwall var verksam inom TV-teatern från 1962 och vid Marionetteatern 1964.

Skådespelaren

Edwall var en skådespelare med mycket personlig framtoning, och fick sitt stora folkliga genombrott i och med tv-dramatiseringen av August Strindbergs Hemsöborna (1966), där han spelade den tragikomiske drängen Carlsson. Han spelade också bildhuggaren Olle Montanus i Röda rummet (1970). På film gjorde han flera bemärkta roller, bland annat som familjefadern och teaterdirektören Oscar Ekdahl i Fanny och Alexander (1982) och som den frikyrklige bonden Danjel i Utvandrarna-filmerna.

Edwall var med i alla långfilmer som under åren 1971–1984 gjordes efter Astrid Lindgrens böcker, med undantag av Världens bästa Karlsson. För barnen är Edwall därför mest känd som Anton, pappan till Emil i Lönneberga (1971), farfar till Elvis Karlsson i Maria Gripes Elvis! Elvis! (1977), Skorpan Lejonhjärtas låtsasfarfar Mattias i Bröderna Lejonhjärta (1977), Madickens granne farbror Nilsson i Du är inte klok, Madicken (1979) och Madicken på Junibacken (1980), luffaren Paradis-Oskar i Rasmus på luffen (1981) samt gammelrövaren Skalle-Per i Ronja Rövardotter (1984).

Regissören

Själv skrev Edwall manus till och regisserade flera långfilmer, bland annat Åke och hans värld (1984) och Mälarpirater (1987). På Kungliga Dramatiska Teatern och Stockholms stadsteater, dit han var knuten i flera omgångar, regisserade han pjäser som han skrivit själv. År 1986 startade han en egen teater i Stockholm, Teater Brunnsgatan Fyra, där han ägnade sig åt allt ifrån biljettförsäljning till skådespeleri. Vid denna teater inledde han ett samarbete med Kristina Lugn, som tog över som konstnärlig ledare 1997. Sedan 2011 är det Lugns dotter Martina Montelius som driver teatern.

Musikern

Edwall skrev egna visor, både text och musik. Musiken påminner om folkmusik, med inslag av fiol och dragspel, ofta i moll. Texterna vittnar om ett starkt samhällsengagemang med sympati för de fattiga och utsatta. Edwall sjöng in sina visor på sina skivor Grovdoppa (1979), Färdknäpp (1981), Gnällspik (1982), Ramsor om dom och oss (1982), Vetahuteri (1984) och postuma Aftonro (2005). En del av dessa tolkas av Stefan Sundström på cd:n Sundström spelar Allan (2002). Några av hans mest kända visor är "Den Lilla Bäcken", "Förhoppning" och "Årstider". Rent stilistiskt var Edwalls visor ofta blandningar av lyriska formuleringar och burleskt folkliga uttryck, ofta med dialektala inslag. Enstaka visor sjöng han även på sin hembygds jämtska. Jämte sympatier för samhällets svaga är miljöförstöring, kritik mot kapitalismen och tillbakablickar på livet såsom det blev vanliga teman i Edwalls visor.

Det nystartade skivbolaget National tog 2002 hand om Allan Edwalls låtskatt och släppte hösten 2002 samlingen Den lilla bäcken – Allans bästa, som sålde mer än 24 500 exemplar, och har sedan återutgivit Allans samtliga skivor på cd och gjort hans musik tillgänglig på nytt till gammal och ny publik.

År 2006 vann Edwall en grammis (postumt) i den öppna kategorin för sina visor och CD-boxen Alla Allans visor. Motivering löd "På Alla Allans visor träder en träffsäker hopknåpare av texter och melodier fram. Egensinniga beskrivningar av personligheter i den påstådda periferin".

Hans vän och motspelare Erland Josephson skrev om Edwall efter hans bortgång: "Han var udda. Men han lyckades ta mig fan vara udda på ett universellt sätt!"

Övrigt

Edwall skrev fyra romaner: Protokoll (1954), Ljuva läge (1967), Engeln (1974) och Limpan (1977). Två av romanerna har blivit film – Engeln (TV-film 1974 och uppföljare 1976) och Limpan (1983).

Edwall var aktiv i Vänsterpartiet. I boken ''Då kan man lika gärna kittla varandra. En bok om Allan Edwall'' så lyfts det fram att han deltagit i och stött ett flertal fackliga strejker, demonstrerat ivrigt under sitt liv och även hållit tal.

Edwall var värd för Sommar den 29 juli 1989.

Familj

Allan Edwall var 1957–1965 gift med journalisten Britt Edwall och fick med henne tre barn: Mattias, Måns och Malin. Han hade även sonen Michael i ett tidigare äktenskap. Allan Edwall avled 72 år gammal i prostatacancer den 7 februari 1997.

Utmärkelser

• 1960 – Svenska Dagbladets Thaliapris
• 1970 – Gösta Ekman-stipendiet
• 1971 – Svenska teaterkritikers förenings Teaterpris
• 1974 – Guldbaggen för bästa manliga huvudroll i Emil och griseknoen
• 1975 – Teaterförbundets guldmedalj för "utomordentlig konstnärlig gärning"
• 1980 – O'Neill-stipendiet
• 1981 – Litteris et Artibus
• 1983 – Svenska Akademiens teaterpris
• 1985 – Hedersledamot vid Norrlands nation i Uppsala
• 1987 – Filosofie hedersdoktor vid Umeå universitet
• 1988 – Ture Nerman-priset
• 1990 – Natur & Kulturs kulturpris
• 1990 – Expressens teaterpris
• 1993 – Evert Taube-stipendiet
• 1996 – Piratenpriset
• 2005 – Grammis för samlingsboxen Alla Allans visor i "Årets öppen kategori" (postumt)

Edwall har en gata uppkallad efter sig i Örnsberg inom Stockholms kommun.

Allan Edwall-stipendiet delas sedan 1990 ut varje trettondedag jul på Folkets hus i Hissmofors till hans minne.

Filmografi

Filmroller

• 1953 – Resan till dej
• 1954 – Gud Fader och tattaren
• 1954 – Dans på rosor
• 1955 – Vildfåglar
• 1956 – Flamman
• 1957 – Ingen morgondag
• 1958 – Körkarlen
• 1959 – Raggare! (berättarröst)
• 1960 – Jungfrukällan
• 1960 – Tärningen är kastad
• 1960 – Bröllopsdagen
• 1960 – Djävulens öga
• 1960 – På en bänk i en park
• 1961 – Ljuvlig är sommarnatten
• 1961 – Briggen Tre Liljor
• 1962 – Kort är sommaren
• 1963 – Nattvardsgästerna
• 1964 – För att inte tala om alla dessa kvinnor
• 1965 – Hängivelse
• 1965 – Uppehåll i myrlandet
• 1965 – Mitt hem är Copacabana (berättarröst)
• 1965 – Festivitetssalongen
• 1965 – Djävulens instrument (berättarröst)
• 1966 – Träfracken
• 1966 – Här har du ditt liv
• 1967 – Mördaren – en helt vanlig person
• 1967 – Människor möts och ljuvlig musik uppstår i hjärtat (berättarröst)
• 1970 – Ministern
• 1969 – Eriksson
• 1969 – Bokhandlaren som slutade bada
• 1969 – Klabautermannen
• 1971 – Utvandrarna
• 1971 – Emil i Lönneberga
• 1972 – Nybyggarna
• 1972 – Nya hyss av Emil i Lönneberga
• 1973 – Vem älskar Yngve Frej
• 1973 – Emil och griseknoen
• 1975 – Kulstötaren
• 1977 – Elvis! Elvis!
• 1977 – Den allvarsamma leken
• 1977 – Måndagarna med Fanny
• 1977 – Bröderna Lejonhjärta
• 1979 – Du är inte klok, Madicken
• 1980 – Madicken på Junibacken
• 1980 – Sverige åt svenskarna
• 1980 – Mannen som blev miljonär
• 1981 – Tuppen
• 1981 – Rasmus på luffen
• 1981 – Sopor
• 1982 – Fanny och Alexander
• 1983 – Limpan
• 1983 – P&B
• 1984 – Ronja Rövardotter
• 1984 – Åke och hans värld
• 1986 – Offret
• 1987 – Mälarpirater
• 1989 – Resan till Melonia (röst)

TV-roller

• 1958 – Hughie (Charlie Hughes)
• 1959 – Lilith (teaterregissör)
• 1961 – Mr Ernest (doktor Chasuble)
• 1962 – Stolarna (gammal man)
• 1962 – Kvartetten som sprängdes (Fogel)
• 1963 – Misantropen (Acaste)
• 1963 – Topaze (Albert Topaze)
• 1963 – Ett drömspel
• 1964 – Henrik IV (Enkel)
• 1965 – Janus (Denny)
• 1965 – Thérèse Raquin (Camille)
• 1965 – En florentinsk tragedi (Simone)
• 1965 – Gustav Vasa (Engelbrekt)
• 1965 – Hans nåds testamente (Vickberg)
• 1966 – Hemsöborna (Carlsson)
• 1968 – Slättemölla by (TV-serie) (Magnus Eriksson)
• 1970 – Röda rummet (TV-serie) (Montanus)
• 1975 – Liv (TV-serie)(Mats Larsson)
• 1972 – Spöksonaten (den gamle mannen)
• 1972 – Barnen i höjden (professor)
• 1973 – Vem älskar Yngve Frej (Gustafsson)
• 1974 – Engeln (Engeln)
• 1976 – Engeln II (Engeln)
• 1977 – Soldat med brutet gevär (TV-serie) (Aldo Samuel)
• 1978 – Bröllopsfesten
• 1979 – Madicken (TV-serie)
• 1983 – Hustruskolan (Arnolphe)
• 1990 – I morgon var en dröm (Markus)
• (den gamla pojkvännen)

Regi

• 1969 – Eriksson
• 1984 – Åke och hans värld
• 1984 – Svenska folkets sex och snusk (TV)
• 1986 – Den nervöse mannen (TV)
• 1987 – Mälarpirater

Filmmanus

• 1969 – Eriksson
• 1974 – Engeln (TV)
• 1976 – Engeln II (TV)
• 1983 – Limpan
• 1984 – Åke och hans värld
• 1984 – Svenska folkets sex och snusk (TV)
• 1985 – Det är mänskligt att fela (TV)
• 1986 – Den nervöse mannen (TV)
• 1987 – Mälarpirater

Teater

Roller

Regi

Radioteater

Roller

Bibliografi

Diskografi

Postumt utgivet

Musiktryck

• (Göteborg: Ejeby)

Tryckta källor

• Norrländsk uppslagsbok, Band 1, 1993

Webbkällor

• Allan Edwall på Malmö stadsteater
• Allan Edwall på Stiftelsen Ingmar Bergmans hemsida
• Allan Edwall på Discogs (diskografi)

Noter

Vidare läsning

Externa länkar

• Allan Edwall på Svensk mediedatabas