Bertel Gripenberg

Info

Namn
Bertel Gripenberg
Född
19/9 1878
Död
6/5 1947

Information från Wikipedia

Bertel Johan Sebastian Gripenberg, född 19 september 1878 i Sankt Petersburg, död 6 maj 1947 i Sävsjö, var en finlandssvensk friherre och poet.

Liv och gärning

Gripenbergs första diktsamlingar griper in i en fin-de-siècle-tradition och omfattar bland annat diktsamlingarna Dikter (debut 1903) och Svarta sonetter (1908). Efter denna period influerades Gripenberg mer av en hembygdsromantisk diktning som sedermera övergick till en striktare nationalistisk poesi. Gripenberg är känd för sina dikter som prisar den vita sidan i Finlands inbördeskrig. Han deltog också i kriget som fältväbel i Nylands Dragonregemente. Efter kriget befordrades han till fänrik i reserven. Under 1920- och 1930-talen fungerade han som lokalchef i skyddskårsorganisationen på den tavastländska landsbygden, där han bosatte sig med sin familj på en liten lantgård som han hade köpt. Den isolerade finlandssvenskheten hade varit ett centralt tema i hans diktning ända fram till inbördeskriget, men hans upplevelser under kriget bidrog till att förstärka i honom både känslan av samhörighet med det finska Finland och den starka motviljan mot alla vänsterideologier. En utpräglad antikommunism och en glödande finländsk patriotism kom till att färga hans diktning mycket starkt under 1920-, 1930- och 1940-talen. I början av 1930-talet tog han offentligt ställning för Lapporörelsen och bidrog senare med både artiklar och dikter till den finlandssvenska högerradikala veckotidningen Svensk Botten som i det närmaste var en finländsk motsvarighet till den rikssvenska tidningen Dagsposten som utgavs av Sveriges Nationella Förbund. Gripenberg dolde på inget sätt att hans politiska hemvist fanns på den yttersta högerkanten och både under 1930-talet och under andra världskriget var han utpräglat tyskvänlig. År 1943 undertecknade han tillsammans med många andra kända finlandssvenska personligheter en adress som motsatte sig en eventuell separatfred med de allierade och krävde fortsättningen av kriget vid Tysklands sida ända fram till den slutgiltiga segern.

Gripenberg fick utmärkelsen Statspriset för litteratur flera gånger (1903, 1904, 1905, 1908, 1909, 1912, 1925, 1930, 1932) och blev filosofie hedersdoktor vid Helsingfors universitet 1932. Han var också ordförande för Finlands svenska författareförening 1919–1920.

Gripenberg gav även ut en diktsamling under pseudonymen Åke Erikson, Den hemliga glöden (1925) som med fri vers var menad som en parodi på modernism. Han översatte flitigt finsk, bland annat Eino Leino och Olavi Paavolainen, samt engelsk litteratur, däribland Oscar Wildes Balladen om fängelset i Reading. Gripenberg är berömd för sin översättning av Edgar Lee Masters' Spoon River Anthology.

Han avled av tuberkulos 1947 på Sävsjö sanatorium i Småland.

Bibliografi

Originaltitlar

Dikter. Hagelstam, Helsingfors 1903

Vida vägar: Dikter. Helios, Helsingfors 1904

Gallergrinden: Dikter. Helios, Helsingfors 1905

Rosenstaden. Helios, Helsingfors 1907

Svarta sonetter. Helios, Helsingfors 1908

Drifsnö. Lilius & Hertzberg, Helsingfors 1909

Vid mörkrets portar: Novell. Alex. Lundström, Helsingfors 1909

Det brinnande landet. Äfventyr i fyra tablåer. Lilius & Hertzberg, Helsingfors 1910

Aftnar i Tavastland. Lilius & Hertzberg, Helsingfors 1911

Sol. Teckningar av Verner Thomé. Lilius & Hertzberg, Helsingfors 1911

Skuggspel. Lilius & Hertzberg, Helsingfors 1912

Krig och fred. En polemik emellan Frih. Bertel Gripenberg och Georg Fraser. Georg Fraser, Helsingfors 1913

Spillror. Schildt, Helsingfors 1917

En dröm om folkviljan. Fantasinovell. Schildt, Helsingfors 1918

Samlade dikter 1–10. 1918–1925

Under fanan. Schildt, Helsingfors 1918

Dikter i urval. Schildt, Helsingfors 1919

Kärleksdikter. Schildt, Helsingfors 1921

Kanonernas röst: Skådespel i en akt. Svenska teaterföreningens i Finland teaterbibliotek 13. Helsingfors 1922

Sigrid Maria Gripenberg f. Aminoff, född 20. 9. 1853, död 21. 11. 1922: In memoriam. Helsingfors 1922

Efter striden. Schildt, Helsingfors 1923

Den hemliga glöden. Schildt, Helsingfors 1925 (under pseudonymen Åke Erikson)

Prolog vid Svenska litteratursällskapets årshögtid den 5 februari 1925. Svenska litteratursällskapet, Helsingfors 1925

På Dianas vägar. Holger Schildt, Helsingfors 1925

Skymmande land. Schildt, Helsingfors 1925

Sånger till Salome. Vignetter efter teckningar av Olle Hjotzberg. Björck & Börjeson, Stockholm 1926

16 maj 1928. Helsingfors 1928

Den stora tiden. Schildt, Helsingfors 1928

Tjogofem år 1903–1928. Dikturval. Schildt, Helsingfors 1928

Vid gränsen. Schildt, Helsingfors 1930

Det fattiga landet: Uppläst vid Lottadagarnas i Helsingfors avslutningsfest 13. VI. 1931. Helsingfors 1931

Festdikt vid Finlands åttonde svenska sång- och musikfest i Helsingfors den 17–19 juni 1932. Helsingfors 1932

Livets eko. Schildt, Helsingfors 1932

Svenska brigaden. Utgiven av Föreningen Finlandskrigare 1918 till förmån för den svenska insatsen i Finlands frihetskrig 1918. Huvudredaktör Gustav Unonius. Redaktionskommitté i Sverige: Axel Boëthius et al., i Finland: Bertel Gripenberg et al. Föreningen Finlandskrigare 1918, Helsingfors 1932

Spökjägaren och andra äventyr; illustratör Alf Danning. Schildt, Helsingfors 1933

Samlade dikter 1–14. Björck & Börjesson, Stockholm 1934

Till Jean Sibelius på 70-årsdagen. Helsingfors 1935

Tankar om status quo. Helsingfors 1939

Gränsvakt. Ett urval dikter 1903–1939. Björck & Börjesson, Stockholm 1940

Sista ronden. Schildt, Helsingfors 1941

Det var de tiderna. (självbiografi.) Schildt, Helsingfors 1943

Genom gallergrinden: Lyrisk efterskörd. Schildt, Helsingfors 1947

Dikter 1903–1944: I urval och med inledning av John Landquist. Schildt, Helsingfors 1948.

Översättningar (urval)

Johannes Linnankoski: Sången om den eldröda blomman (1906)

Oscar Wilde: Balladen om fängelset i Reading (1907)

Eino Leino: Den unga kvinnan (1911)

Robert Louis Stevenson: Olalla (Björck & Börjesson, 1917)

Juhani Aho: Minns du ...? (Bonnier, 1921)

Frans Eemil Sillanpää: Nära jorden: anspråkslösa berättelser (Maan tasalta) (Bonnier, 1924)

Aino Kallas: Barbara von Tisenhusen (Barbara von Tisenhusen) (Schildt, 1924)

Carl Van Vechten: Negrernas himmelrike (Nigger heaven) (Almqvist & Wiksell, 1927)

Edgar Lee Masters: Spoon River antologin (Björck & Börjeson, 1927)

Ernest Hemingway: Och solen går sin gång (The sun also rises) (1929)

Freya Stark: Assasinernas dalar och andra persiska färder (The valleys of the Assassins) (Norstedt, 1935)

Priser och utmärkelser

1913 – Tollanderska priset

1916 – De Nios Stora Pris

1930 – De Nios Stora Pris

1940 – De Nios Stora Pris

Litteratur

Möller-Sibelius, Anna: Roll, retorik och modernitet i Bertel Gripenbergs lyrik. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, 791. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland, 2015. ISSN 0039-6842. ISBN 978-951-583-283-2.

Källor

Vidare läsning

”Gripenberg, Bertel Johan Sebastian”. Finlands författare 1809-1916. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura och Svenska litteratursällskapet i Finland. 1993. sid. 186–189. ISBN 951-717-714-3

”Gripenberg, Bertel”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4677-1416928957283

Gripenberg, Bertel i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0

Externa länkar

Bertel Gripenberg i Libris

Dikter av Bertel Gripenberg vid Svenska litteratursällskapet i Finland