Information från Wikipedia
Birgit Tengroth, folkbokförd Eva Birgitta Tengroth, född 13 juli 1915 i Oscars församling i Stockholm, död 21 september 1983 i Ösmo, var en svensk skådespelare och författare.
Biografi
Tengroth växte upp på Östermalm i Stockholm och gick i Statens normalskola för flickor. Tillsammans med skolkamraten Sickan Carlsson debuterade hon i radioprogrammet Barnens brevlåda 1925. Hennes första filminsats var i filmen Mordbrännerskan 1926 följt av några mindre barnroller under de kommande åren. Samtidigt var hon elev vid Operans balettskola 1926–1931. Hennes första större filmroll kom 1932 i Per-Axel Branners Hans livs match.
Utöver film spelade hon även teater på bland annat Blancheteatern, Oscarsteatern, Vasateatern och med Riksteatern. Hon debuterade som författare 1948 med en novellsamling, som väckte uppmärksamhet med sin erotiska frispråkighet och blev grunden till Ingmar Bergmans film Törst 1949.
Hon var 1944–1950 gift med kulturjournalisten Stig Ahlgren och 1950–1955 med den danske handelsministern Jens Otto Krag (sedermera statsminister). Under åren med Krag var hon bosatt i Danmark och USA. I samband med att äktenskapet med Krag närmade sig sin upplösning diagnostiserades hon med cancer och återvände till Sverige. På 1950-talet konverterade hon till katolicismen. På 1960-talet drog hon sig tillbaka och levde isolerat på sörmländska landsbygden, tillsammans med Stig Ahlgren som hon återförenats med.
Hennes böcker tecknar en bild av en sensibel, temperamentsfull och kanske också i själen olycklig person. Hon var en av Sveriges främsta filmstjärnor men "tröttnade på att vara en blus full med bröst". Hon förverkligade istället en gammal dröm och blev författare, och gjorde stor lycka med sina artiklar i Veckojournalen. Minnesvärda är hennes personporträtt av personer inom samtidens kulturliv: bl. a. en intervju med den franska författaren Colette som blev en lång, kärleksfull artikel fast denna knappt sagt mer än "Ah! les jolies fleurs", och ett bitskt porträtt av Ingrid Bergman, där hon använder sin egen avundsjuka för att skapa svärta i texten.
Redan 1951 engagerades hon som krönikör i veckotidningen Året Runt, i vilken hon medverkade regelbundet fram till slutet av 1970-talet. Hon skrev även tidvis för tidningen Vi.
Om sitt olyckliga äktenskap med Krag berättar hon i memoarboken Jag vill ha tillbaka mitt liv (1972) och om sin långa sjukdomshistoria under tiden därefter i Jag trodde du var död (1975). Tengroth är begravd tillsammans med Ahlgren på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.
Filmografi i urval
Teater
Roller (ej komplett)
Bibliografi
1948 – Törst
1949 – Nattportier
1950 – Julibarn
1951 – Jungfruburen
1952 – Än lever häxan (artikelsamling)
1952 – Livs levande (artikelssamling)
1953 – Kalla läppar
1956 – Njut av livet, madame!
1957 – Den stora glädjen
1964 – Snedresa: dikter
1972 – Jag vill ha tillbaka mitt liv
1975 – Jag trodde du var död!
Priser och utmärkelser
1957 – Tidningen Vi:s litteraturpris
Vidare läsning
Tengroth nämns mycket sporadiskt i litteraturen, men bland de verk som försöker teckna ett mer sammanhållet porträtt av henne kan rekommenderas:
Annalisa Ericson : Lätta bubblor. Stockholm, 1998.
Jens Otto Krag : Travl tid, god tid. Köpenhamn, 1974 [svensk översättning: Hårda år - men härliga. Stockholm, 1974].
Bo Lidegaard : Jens Otto Krag: 1914-1961. Köpenhamn, 2001.
Ulrika Milles: Filmstjärnan som försvann och blev författare. Dagens Nyheter 13 juli 2015.
Ulrika Milles: Ensamvargar. Stig Ahlgrens 1900-tal. Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2019.
Gustaf von Platen : Min vän Stig Ahlgren: kvickhetens konung. Stockholm, 1997.
Svenska män och kvinnor: biografiskt uppslagsverk. Band 7. Stockholm, 1954.
Nämnas bör också en radiodokumentär:
Bara mamma minns väl fortfarande Birgit Tengroth [Sveriges Radio], producerad av Katarina Wikars. Stockholm, 1998.
Källor
Vidare läsning
Birgit Tengroth i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Birgit Tengroth.
Birgit Tengroth på Svensk Filmdatabas
Birgit Tengroth på Internet Movie Database (engelska)
BigganBlogg: anteckningar kring Birgit Tengroth