- Som nämnd person
- Info
Information från Wikipedia
Birgitta Alma Sofia Stenberg, född 26 april 1932 i Engelbrekts församling i Stockholm, död 23 augusti 2014 på Smedsbolet i Gullspångs kommun i Tiveden, var en svensk författare, översättare och illustratör. Hon var under många år bosatt på ön Åstol i Bohuslän.
Biografi
Birgitta Stenberg växte upp i Visby. Hon gjorde långvariga resor i Sydeuropa och studerade under sitt sista gymnasieår i Paris. Genom sitt resande fick hon inspiration för sitt skrivande och hon lärde sig flera språk. I mitten av 1950-talet återvände hon till Sverige och fick arbete som skådespelare och tolk.
I början av 1950-talet ingick Stenberg i den litterära Metamorfosgruppen och hon upptogs 1954 i den katolska kyrkan. Hon skrev även manus till filmen Raskenstam. Hon hade under en tid i början av 1950-talet ett förhållande med kung Farouk av Egypten.
Under kalla kriget på 1950-talet utnämndes Birgitta Stenberg till sekreterare i Svenska kommittén för kulturens frihet – den svenska avdelningen av Congress for Cultural Freedom – samt redaktör för Kulturkontakt, som båda finansierades av amerikanska CIA under täckmantel av Ford Foundation.
Birgitta Stenberg debuterade 1956 med romanen Mikael och poeten, där hon berörde den så kallade Kejneaffären i mer poetiska ordalag. En mer uttömmande skildring av händelseförloppet kom att ges i den senare romanen Apelsinmannen från 1983. Romanen är en av hennes mer kända och skildrar initierat Stockholm under Kejneaffären. Apelsinmannen filmades som tv-serie 1990. Dessa romaner liksom självbiografin berör ofta vänskapen med poeten Paul Andersson.
Det hon själv kallade sitt självbiografiska livsprojekt innefattade böckerna: Kärlek i Europa, Apelsinmannen, Spanska trappan, Rapport, Alla vilda samt avslutades med Eldar och is.
Romanen Chans, som även filmatiserades 1962, handlar om klasskillnader. Rapport är en självbiografisk bok som skildrar hennes amfetaminmissbruk under slutet av 1960-talet. Hennes liberala drogsyn blev allmänt känd under våren 2009 när hon medverkade i Sveriges Televisions direktsända program Debatt – ”Släpp loss haschet på Apoteket”.
Hon var journalist på tidningen Arbetaren, tolk samt fiskare och, fram till år 2000, kommunalpolitiker för Vänsterpartiet på Tjörn.
Som barnboksförfattare fick Birgitta Stenberg en ny publik; tecknaren Mati Lepp illustrerade hennes texter om lilla pojken Billy. Hon finns översatt till tyska, norska, danska, finska, turkiska, ungerska och spanska.
Birgittas relationer, liv och arbete skildras i dokumentärfilmen från 2012 Alla vilda – En film om Birgitta Stenberg, som delar namn med och delvis baseras på hennes självbiografiska roman Alla vilda, som gavs ut år 2004.
Birgitta Stenberg gifte sig 1974 med Håkan Lagergren (1934–1991) och 2012 med Kerstin Bjärkstedt (född 1953).
Stenberg avled den 23 augusti 2014 i sitt hem i Smedsbolet i Tiveden efter att ha drabbats av levercancer några år tidigare. Hon är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.
Bibliografi
-
- Tillsammans med Nils Stormby och Per Kastensson.
-
- Innehåller två radiopjäser samt utkast till ett kortfilmsmanus
-
- Skrevs redan 1951 med refuserades då.
-
- E-bok.
Barn- och ungdomsböcker
-
- Innehåll: Billy och den konstiga dagen ; Billy och bollen ; Billy på sjukhus.
-
- Innehåll: Billy och grodan ; Billy och den mystiska katten ; Billy och grisarna.
Redaktör
Översättningar
- 1961 – Robert Shaplen: Kreuger - geni och svindlare (Kreuger – Genius and Swindler) (översatt tillsammans med Karl Otto Zamore, Tiden)
- 1961 – A.J. Cronin: Operationen (Kaleidoscope in "K") (Tiden)
- 1987 – Gérard Lauzier: Sånt är livet: satir för fullvuxna. 4 (Carlsen/if)
- 1998 – Kurt Vonnegut: Det mekaniska pianot (Player Piano, översatt tillsammans med Håkan Lagergren, Norstedt)
Filmmanus och scenarios, radioteater
- 1962 – Chans (biograffilm)
- 1967 – Katarina (TV-teater)
- 1969 – Förövarna (radioteater)
- 1970 – Garderoben (TV-teater)
- 1978 – Bevisbördan (TV-serie)
- 1979 – Dvärgens ögon (radioteater)
- 1980 – Klara Färdiga (TV-teater)
- 1980 – 53 000 systrar och en flicka (radiopjäs för barn)
- 1983 – Raskenstam (biograffilm)
- 1985 – Lösa förbindelser (Sveriges första TV-såpa, en av fem dramatiker)
- 1990 – Apelsinmannen (grundscenariot, TV-serie)
- 1995 – Leken (kortfilm)
- 2009 – Margareta – drottning av Bohuslän (scenteater)
Priser och utmärkelser
- 1958 – Boklotteriets stipendiat
- 1999 – Aniarapriset
- 1999 – Piratenpriset
- 2005 – Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris
- 2008 – Bokcirklars stora läsarpris för novellsamlingen Erotiska noveller
Noter
Allmänna källor
- Paul Tenngart: På pilgrimsfärd från folkhemmet. Birgitta Stenberg och vägen ut. Ingår i Paul Tenngart: Romantik i välfärdsstaten. Metamorfosförfattarna och den svenska samtiden. (ellerströms, 2010)
Externa länkar
- Birgitta Stenbergs officiella webbplats
- Stureplan på motbokstiden – ur tidningen Stockholm City