Information från Wikipedia
Britt Emma Tora Mogård, född Östlund 9 november 1922 i Hedesunda församling i Gävleborgs län, död 17 juli 2012 i Sorunda församling i Stockholms län, var en svensk moderat politiker. Hon utbildade sig till lärare och var politiskt aktiv i utbildnings- och kulturfrågor, i sin roll som riksdagsledamot under ett drygt decennium. Mogård tjänstgjorde som skolminister under två perioder, och var i ett knappt decennium ordförande i Moderata kvinnoförbundet. Därefter tjänstgjorde hon under fem års tid som landshövding i Kronobergs län.
Mogård var en central gestalt i utvecklingen av moderat politik under 1960- och 1970-talen. Hon anses också ha tjänat som föredöme för en förstärkt politisk kultur hos kvinnor sympatiserande med moderat politik.
Biografi
Bakgrund, familj, tidigt yrkesliv
Britt Mogård föddes 1922 i byn Oppåker i Hedesunda församling, som dotter till prästen Johannes Östlund (1890–1943) och hans maka Tora (1893–1980). Hon och hennes yngre bröder Staffan och Viggo växte upp i Tierp. Britt Mogård tog studenten i Uppsala, där hon var inackorderad under gymnasietiden. Hon studerade vid Uppsala universitet åren 1941–1942.
När fadern dog 1943 avbröts hennes utbildning, och Mogård tog arbete i förrådet på Akademiska sjukhuset i Uppsala. När hon återupptog studierna 1944 varvade hon dem med lärarvikariat, arbete på Kristidsstyrelsen och kronofogdekontoret.
År 1946 gifte Britt Östlund sig med Einar Mogård. Året därpå avslutade hon sina universitetsstudier, och paret flyttade till Kalix där Britt Mogård fick lärartjänster på folkhögskolan och realskolan.
Efter tre år flyttade paret tillbaka till Stockholm. Britt Mogård sökte sig till Radiotjänst där hon bevakade pressklipp om radion. Efter att hon fött två söner blev hon hemmafru i sju år. Familjen bosatte sig i Botkyrka kommun, där Britt Mogård bodde kvar även efter skilsmässan från Einar Mogård 1970 /1971.
Tidig politisk karriär
Mogård blev 1960 lärare på högstadiet i Botkyrka kommun, där hennes ansvarsområden täckte svenska och tyska. Samma år gick hon med i Högerpartiet och engagerade sig i den lokala kommunpolitiken. År 1962 invaldes hon i kommunfullmäktige och två år senare blev hon ordförande för Botkyrka högerförening och ledamot av förbundsstyrelsen i partiets förbund i Stockholms län.
Britt Mogård insåg vikten av ledarskap, organisation och strategier för att effektivisera verksamheter. När hon var ordförande i Botkyrkas högerförening aktiverades medlemmarna bland annat i arbetsgrupper, kampanjverksamhet och kommunikation om partiets politik.
Som delegat till partistämmorna från Stockholms länsförbund, från 1962 och framåt, deltog Mogård mycket aktivt i partiets programarbete. Hon utsågs till sekreterare i arbetsgruppen för kultur och utbildning när 1968 års partiprogram skulle tas fram. På detta sätt skapade hon sig en plats i rikspolitiken. I valet 1968 valdes Mogård in i riksdagens andra kammare.
Ledarskap för MKF
Britt Mogård valdes till ordförande för Moderata kvinnoförbundet (MKF) år 1972, en post hon innehade fram till 1981. Under hennes ledarskap blev MKF ett förbund som sjöd av aktivitet. Medlemmarna engagerades i arbetsgrupper som utarbetade program för snart sagt alla politiska områden. Förslagen diskuterades sedan i alla föreningar inom MKF. I motioner, debattartiklar, utspel och kampanjer spreds sedan de moderata kvinnornas åsikter och förslag. Mogård såg till att det arrangerades evenemang som kunde fånga medialt intresse. Hon blev på många sätt en förebild för kommande generationer av moderata kvinnliga politiker.
Mogård stred för moderat politik men kämpade också för att skapa utrymme för kvinnor och MKF:s synpunkter inom partiet. Hon förstod att det krävdes målmedveten strategi och starka nätverk för att få fler kvinnor aktiva i partiorganisationen, i valda församlingar och i beslutande positioner. MKF startade utbildningsprogram för medlemmar och förtroendevalda i föreningsteknik, ledarskap, retorik och politik. I Aktion MKF fick kandidater till riksdagen träning i ledarskap, hur de skulle marknadsföra sig och möta massmedia. Varje länsförbund skulle samla sig kring en kvinnlig kandidat inför nästkommande val. Britt Mogård banade på detta sätt väg för alla de moderata kvinnor som senare skulle bli riksdagsmän, kommunalråd, ministrar och till och med partiledare.
Riksdagsarbete
Mogård var en vass, humoristisk och väl påläst debattör i riksdagen. Hon var en flitig motionsskrivare med kultur och utbildningsfrågor i fokus, men skrev också förslag om till exempel bostadspolitik och miljöfrågor såsom vattenvård, fosfat i tvättmedel och rökgasrening.
År 1971, när enkammarriksdagen infördes, tog Britt Mogård plats i kulturutskottet under en period då kulturfrågor var mycket politiserade efter 1960-talets vänstervåg. Hon företrädde sitt parti i debatter om radio och TV i en tid då det rådde totalt statligt monopol. Hon debatterade kulturpolitikens inriktning, särskilt det statliga kulturstödet, och hon arbetade för en kulturpolitik som skulle främja frihet, mångfald och kvalitet.
Britt Mogård hade konkreta erfarenheter från skolan både som lärare och kommunpolitiker. Hon motionerade om behovet av skolkuratorer och vikten av att åtgärda elevers sociala problem. Likvärdig standard i skolor i hela landet krävde ett nytt anslagssystem, menade hon. Hon hävdade att konkurrens och valfrihet behövdes också i skolan och att föräldrar skulle ha rätt att välja skola. Till dessa frågor återkom hon både som riksdagsman och minister.
Minister och landshövding
År 1976 vann de borgerliga partierna valet efter 44 år av socialdemokratiskt styre. Britt Mogård utsågs till skolminister i de båda regeringar som leddes av Thorbjörn Fälldin 1976–1978 och 1979–1981. Det visade sig vara en stor utmaning att ändra inriktning på politiken när Regeringskansliet och departementen inte hade varit med om någon maktväxling på så lång tid. De nya ministrarna möttes av fördomar och missuppfattningar om den förändrade politiska inriktningen. Mogårds huvuduppgift var att arbeta med frågor från regeringsdeklarationen såsom nytt betygssystem, mindre klasser, bättre baskunskaper och närmare kontakt mellan skola och arbetsliv. I sin roll som skolminister betonade Mogård den fostrande rollen som skolan har, och hon tillsatte en utredning om normer och värdegrund i skolan.
Efter Fälldin-regeringens fall 1981 återkom Britt Mogård till riksdagen fram till 1982, då hon utsågs till landshövding i Kronobergs län. Som sådan engagerade hon sig i framtidsfrågorna för länet i projektet ”Kronoberg mot år 2000” och betonade vikten av marknadsföring och turism. Ett omskrivet initiativ var Kronoberg-Minnesota med utbytesprogram inom näringsliv, kultur och turism. Kronobergs län förklarades vara ”sister state” till Minnesota. Mogårds tid som landshövding avslutades 1988, i samband med hennes pensionering.
Andra aktiviteter, sista tid
På senare år var Mogård även aktiv i ett antal olika föreningar. Åren 1986–1992 var hon ordförande för Sveriges konstföreningars riksförbund, och 1989–1997 hade hon samma roll i stiftelsen Hedesundavävarna. En tredje ordförandepost var för Svenska Dyslexistiftelsen mellan 1990 och 2000.
Efter sin pensionering bodde Britt Mogård i Ösmo utanför Nyköping. Hon avled 2012 och är begravd på Tullinge parkkyrkogård i Botkyrka församling.
Till 90-årsminnet av Britt Mogårds födelse, 9 november 2012, gav Sällskapet för moderata kvinnors historia ut en skrift till Britt Mogårds minne. 16 författare lämnade bidrag, däribland Ann-Cathrine Haglund, Lars Tobisson och Ingela Gardner Sundström.
Utmärkelser
- Gösta Bohmans medalj (1983)
- H.M. Konungens medalj i guld, 12:e storleken, i serafimerordens band (1990)
Bibliografi
Vidare läsning
Externa länkar
- Tystnaden inte så hemsk som Britt Mogård trodde Svenska Dagbladet 27 september 2004. Åtkomst 4 augusti 2012.
- Britt Mogård förvånas över de år som varit Helsingborgs Dagblad 7 november 2007. Åtkomst 4 augusti 2012.