Information från Wikipedia
Dagmar Maria Lange, med författarnamnet Maria Lang, född 31 mars 1914 i Västerås, död 8 oktober 1991 i Nora, var en svensk deckarförfattare, litteraturvetare och skolledare. Tillsammans med Stieg Trenter, Hans-Krister Rönblom och Vic Suneson räknas Lang som en av "de fyra stora" svenska deckarförfattarna under 1940–1960-talen.
Biografi
Dagmar Lange växte upp i Nora i Bergslagen som dotter till Elsa Keijser och Clas Lange, redaktör och ansvarig utgivare för Bergslagens Tidning. Hon avlade studentexamen vid Rudbeckianska gymnasiet i Västerås 1933 och studerade sedan vid Uppsala universitet, men fortsatte snart vid Stockholms högskola. Hon disputerade där 1946 i litteraturhistoria på en avhandling om Pontus Wikner (Pontus Wikner som vitter författare).
Hon var under åren 1948–1968 studierektor vid Nya elementarskolan för flickor – Ahlströmska skolan på Östermalm i Stockholm och lektor där åren 1952–1972. Under tiden som studierektor bodde hon i skolans västra flygel på Kommendörsgatan 31. Somrarna tillbringade hon i Nora, där hon också bosatte sig efter pensioneringen.
Lange debuterade som skönlitterär författare 1949 och hann skriva 42 kriminalromaner för vuxna, en novellsamling och fyra ungdomsdeckare. Samtliga böcker utgvas under pseudonymen Maria Lang. Hon ingick som en av de tretton ledamöterna i den Svenska Deckarakademin från dess instiftande 1971 men lämnade akademin två år senare efter interna motsättningar. Hon var även under många år operakritiker för Vecko-Journalen.
Lange avled 1991 vid 77 års ålder och är begraven på Norra kyrkogården i Nora. Hon är hyllad av staden med en byst invid Norasjön, och hennes systerson Ove Hoffner guidade i många år "mordvandringar" i Nora i Maria Langs fotspår. Den första biografin om henne, Maria Lang – Vår första deckardrottning, utkom 2014 i samband med Langes 100-årsdag den 31 mars.
Författarskap
Detektivromanen Mördaren ljuger inte ensam (1949) är Maria Langs första skönlitterära bok. Innan upplösningen kommer har två människor mördats och en begått självmord. Det som utlöser dödsfallen är att två av huvudpersonerna lever i en hemlig homosexuell relation; Langes akademiska engagemang i Pontus Wikner lyser igenom. Att ha en homosexuell kärleksrelation i en roman var väldigt ovanligt så tidigt som 1949. Berättarfiguren Puck Ekstedt (så småningom gift Bure) är hjältinna i Langs första åtta böcker.
Kommissarien Christer Wijk, en bergslagsk lord Peter Wimsey som Lang löst skall ha baserat på chefen för Riksmordkommissionen, kriminalkommissarien Nils Fahlander, förekommer i alla detektivromanerna (utom ungdomsdeckarna). Hans uppgift är vanligen att utreda mord inom borgerliga kretsar där känslorna kokar och erotiska hemligheter frodas under en sval och kontrollerad yta. Miljön var ofta småstaden Skoga, som i verkligheten var Langes hemstad Nora, där hon gärna promenerade runt ensam nattetid för att få inspiration till nya pusseldeckare.
I romanen Ofärd i huset bor (1959) möter Christer Wijk operasångerskan Camilla Martin, som senare blir hans hustru; Lang var mycket intresserad av opera.
Tre små gummor (1963) är Langs enda historiska detektivroman och utspelas år 1929. Några av de återkommande personerna i Langs böcker medverkar i boken i yngre upplagor, däribland en tioårig Christer Wijk som lämnar vissa vittnesuppgifter.
Vem väntar på värdshuset? (1972) utspelar sig på Kolbäcks gästgivaregård. Lang bodde på detta gästgiveri under en längre tid när hon skrev boken. Hennes sista bok "Se Skoga och sedan..." kom ut 1990.
En person som förekommer emellanåt i böckerna är deckarförfattarinnan Almi Graan, i mångt och mycket ett självporträtt; namnet Almi Graan är ett anagram på Maria Lang. Hon debuterar i Vår sång blir stum från 1960, en roman som utspelas kring en gammaldags studentexamen.
Lang skrev även manus till TV-serien Håll polisen utanför som sändes första gången 1969.
År 1985 gav hon ut sin självbiografi Vem är du? Dagmar Lange eller Maria Lang som skildrar hennes liv med utgångspunkt från inskickade läsarfrågor.
Bibliografi
Deckare
Ungdomsdeckare
Akta dej, Katja! (1971)
Hjälp mej, Katja! (1972)
Jan och Katja jagar jultomten (1975)
Jan och Katja jagar en kista (1977)
Memoarer
Lange, Dagmar (1985). Vem är du?: Dagmar Lange eller Maria Lang. Stockholm: Norstedt. Libris 7154189. ISBN 9118522521
Källor
Vidare läsning
Kärrholm, Sara: Dagmar Maria Lange (Maria Lang) i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (8 mars 2018) CC-BY
Lundgren, Lena; Wikner, Lisbet (2014). Maria Lang: vår första deckardrottning. Bromma: Ordalaget. Libris 14764567. ISBN 9789174690750
Sahlmén, Hans (2007). Mord var hennes liv: en sammanfattning av Maria Langs liv och hennes vuxendeckare. Västerås. Libris 11285359
Externa länkar
"Maria Lang – Sveriges första deckardrottning" på deckarakademin.org
"Maria Lang – deckardrottningen från Nora" från Maria Lang-sällskapet
Dagmar Lange hos Litteraturbanken
Dagmar Lange, författarpresentation i Projekt Runeberg
Om Dagmar Lange (engelska) (arkiverad 2006)