Information från Wikipedia
Dan Berglund, född 16 mars 1954 i Helsingfors, Finland, är en sverigefinlandssvensk vissångare från Göteborg. Berglund var under 1970-talet nära knuten till KPML(r), som numera går under namnet Kommunistiska Partiet. Han har varit aktiv musiker sedan han debuterade med en spelning för strejkande hamnarbetare i Göteborg i maj 1974 (Se Stöd de strejkande hamnarbetarna). Året därpå släpptes hans första musikalbum, En järnarbetares visor, på skivbolaget Proletärkultur.
Trots sin starka koppling till KPML(r) tog Berglund ganska fort avstånd från partiet. Skivorna gavs fortfarande ut på Proletärkultur, något som han såg, enligt egen utsago, som ett svek mot honom själv. Hans syn på socialismen påverkades av ett besök i Albanien år 1972. För Faktum berättade han år 2012 följande: ”Jag var i Albanien som 18-åring. I tidningen Proletären kallades Albanien för ”socialismens fyrbåk i Europa”. Det stämde illa med den verklighet jag mötte där.”
År 1979 sålde han sin gitarr och bröt med KPML(r). Han tog emellertid upp musiken igen efter att ha fått en ny gitarr av en vän (Axel Falk). Nästa album, Vildmarken släpptes 1987 och märks framför allt av den nedskruvade politiska tonen. Enligt Berglund sålde albumet dåligt trots att kritikerna uppskattade det. Elva år senare släpptes ett samlingsalbum och det dröjde fram till 2007 innan han släppte nästa nyproducerade musikalbum, Såna som vi....
Några av Berglunds starkaste influenser är Bob Dylan, Leonard Cohen, Ivar Lo-Johansson, Pablo Neruda, Joyce Carol Oates, Cervantes och Wisława Szymborska. Idag turnerar han fortfarande och spelar sina gamla visor, med vissa förändringar i texterna.
Berglund belönades 2009 med Birger Sjöberg-priset.
Diskografi
1975 – En järnarbetares visor
1977 – Dan Berglund sjunger Rudolf Nilsen
1979 – Den stora maskeraden
1987 – Vildmarken
1999 – Mina herrar (samlingsalbum)
2007 – Såna som vi...
2011 – Allt är idioternas fel
2024 – Liv och dikt
Externa länkar
Dan Berglunds hemsida
Dan Berglund på Progg.se