Gertrude Stein

Gertrude Stein, född 3 februari 1874 i Allegheny (från 1907 en del av Pittsburgh) i Pennsylvania, död 27 juli 1946 i Neuilly-sur-Seine i Frankrike, var en amerikansk kulturpersonlighet, samlare av modernistisk konst samt en modernistisk och experimentell författare av både romaner, poesi och drama. Under mellankrigstiden utgjorde Steins hem i Paris en salong för många av dåtidens framstående konstnärer och författare.

Biografi

Gertrude Stein föddes i Allegheny City, men tillbringade sina småbarns år dels i Wien, dels i Passy i Frankrike. När hon blev lite äldre växte hon upp i Oakland, Kalifornien. Hon studerade psykologi vid Collegiate Instruction of Women (senare känt som Radcliffe College), med filosofen William James som lärare och tog 1898 ut sin examen. Mellan 1897 och 1902 studerade Stein vid Johns Hopkins Medical School.

Steins författarskap avvek från 1800-talets narrativa, linjära och tidsmässiga konventioner inom litteraturen. 1903 flyttade Stein tillsammans med sina bröder Michael och Leo till Paris, där hennes hem under närmare fyrtio år skulle komma att bli den kända samlingspunkten varje lördagskväll för expatrierade amerikanska konstnärer och författare och andra framstående inom avantgardelitteraturen och konsten. Att godkännas i Steins salong sågs som en eftersträvansvärd validering, vilket även visade Steins status som en talang värd att inkludera i en sällsynt grupp av talangfulla konstnärer. Hon blev både mentor, kritiker och guru åt dem som rörde sig kring henne. Stein, som såg sig själv som ett ”geni”, beskrevs som en imponerande person med ett ledarsätt vars överdrivna självförtroende avskräckte. Inom gruppen kallades hon ”Le Stein” eller ”närvaron”.

Stein var en av Paris mest berömda personer i de konstnärliga salongerna, och hon umgicks i samma kretsar som bland andra Pablo Picasso, Henri Matisse, och Ernest Hemingway. Förmodligen var hon en av de första som var öppet lesbisk i modern tid; hennes livskamrat Alice B. Toklas var även ämnet för den enda bok som spreds utanför den egna kretsen. Hon myntade uttrycket den förlorade generationen. Hon är begravd på Père-Lachaise-kyrkogården i Paris. Alice B. Toklas, som överlevde sin livskamrat med över 20 år, finns i samma grav, men hennes ingravering finns på baksidan av gravstenen.

Hennes bästsäljande memoarer från 1933, Alice B. Toklas självbiografi, fick henne att stiga från en relativt obskyr kultfigur till mainstreamlitteraturens centrum. Mot slutet av sitt liv klargjorde Stein att ”jag alltid ville bli historisk nästan från när jag var en bebis, det var så jag kände kring det hela...”.

Utmärkelser

Nedslagskratern Stein på planeten Venus är uppkallad efter henne.

Galleri

Bibliografi

Postumt utgivet

1946 Selected writings of Gertrude Stein

1949 Last operas and plays (samling av texter skrivna 1917, 1920, 1928, 1930-1933, 1936, 1938, 1944–1946)

1951 Two: Gertrude Stein and her brother and other early portraits (skrivna 1908–1912)

1952 Mrs. Reynolds and five earlier novelettes (skrivna 1931–1942)

1953 Bee time vine and other pieces (1913 to 1927)

1954 As fine as Melanchta (1914–1930)

1955 Painted lace and other pieces (1914–1937)

1957 Alphabets and birthdays (texter skrivna 1916, 1924, 1927, 1930, 1940)

1973 Reflections on the atomic bomb (The previously uncollected writings of Gertrude Stein, 1)

1974 How writing is written (The previously uncollected writings of Gertrude Stein, 2)

Svenska urvalsvolymer

Texter 1908–46 (översättning Görgen Antonsson, Galder, 1981)

Vad är mästerverk och varför finns det så få? (översättning Görgen Antonsson, Bakhåll, 1987)

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Gertrude Stein.

Gertrude Stein i Libris