Gösta Knutsson

Info

Namn
Gösta Knutsson
Född
12 oktober 1908
Död
4 april 1973

Information från Wikipedia

Gösta Lars August Knutsson, ursprungligen Johansson, född 12 oktober 1908 i Klara församling, Stockholm, död 4 april 1973 i Uppsala, var en svensk radioman, översättare och barnboksförfattare.

Biografi

Gösta Knutsson föddes i Klara församling som son till grosshandlaren Karl Lars Knut Johansson (f. 1868) och hans hustru Julia Augusta Askerberg (f. 1864).

Knutsson debuterade redan år 1925 i skolan på Norra Latin med pjäsen Information på Björkeberga som även sändes i radio. Han blev fil.mag. vid Uppsala universitet 1931, var programchef vid Sveriges Radio i Uppsala 1936–1969 och lanserade 1938 frågesporten i Sverige. Det första programmet i radio var en match mellan lag från Stockholms nation och Göteborgs nation vid Uppsala universitet. En ständig följeslagare var domaren Ejnar Haglund, som också kallades "Allvetaren".

Knutsson medverkade nästan varje år i radioprogrammet Sommar på 1960- och 1970-talet; totalt blev det tolv program. TV-mediet skydde han egentligen, men i början av 1960-talet medverkade han i det populära programmet Söndagsbilagan, som leddes av Jan Gabrielsson.

Under sin studietid var Gösta Knutsson förste kurator för Stockholms nation, och sedan ordförande för Uppsala studentkår (1936–1938). Åren 1940–1942 var han redaktör för studentkårens tidning Ergo.

Hans böcker om katten Pelle Svanslös, den första utgåvan 1939, har blivit klassiska, med den godhjärtade men något naiva Pelle i huvudrollen och hans nemesis Måns med hejdukarna Bill och Bull i släptåg, samt en hel rad andra katter som alla bor i och kring Uppsala. Böckerna har skrivits med ett antal av Knutssons vänner och bekanta som förebilder. Pelle själv är författarens alter ego, och Maja Gräddnos hans hustru sedan 1947 Erna (1926–2023), dotter till författaren och advokaten Uno Eng. Maja Gräddnos förekom inte i de första böckerna, helt enkelt eftersom Knutsson ännu inte hade träffat Erna när böckerna skrevs. Pelle Svanslös har blivit tecknad serie med egen serietidning, har gjorts i förkortade upplagor som bilderböcker, har blivit tecknad film och gick som julkalender på SVT 1997, där katterna gestaltades av utklädda skådespelare.

Andra populära barnboksfigurer som har Knutsson som upphov är Nalle Lufs samt seriefigurerna Tuff och Tuss.

Gösta Knutsson översatte också en rad barnböcker för FIB:s gyllene bok, en del tillsammans med sin hustru.

Gösta Knutsson hette ursprungligen Johansson; namnet Knutsson tog han efter sin far enligt den gamla namntraditionen med patronymikon. Han blev riddare av Vasaorden 1965.

Gösta Knutsson ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

Eftermäle

Astronomen Claes-Ingvar Lagerkvist vid Uppsala universitet, som upptäckt ett antal asteroider, har döpt asteroiden nummer 8534 till Knutsson, och det finns även asteroider med namnen Pellesvanslös, Måns, Billochbull, Gammelmaja och Laban.

Bibliografi

Barnböcker

Efter Knutsson död har det därutöver utkommit olika bearbetningar och utdrag.

Frågesport

    • Tillsammans med Knut Winberg.

Varia

Översättningar (urval)

  • Lewis Carroll: Alices äventyr i sagolandet och Bakom spegeln (1945)
  • Kathryn Jackson: Den skrynkliga elefanten (Folket i bild, 1950)
  • Walt Disney: Den ensamma ankungen (The ugly duckling) (Folket i Bild, 1952)
  • Jane Werner Watson: Björnen i den brinnande skogen (svensk text Erna och Gösta Knutsson, Folket i Bild, 1955?)
  • Barbara Lindsay: Kapten Kängurus kalas (översatt tillsammans med Erna Knutsson, Folket i Bild, 1959)
  • Richard Scarry: Richard Scarry's bästa sagor (översatt tillsammans med Erna Knutsson, Folket i Bild, 1969)

Filmografi

  • När ungdomen vaknar 1943
  • Sanningen om Johansson 1949
  • Bror min och jag 1953
  • Pelle Svanslös och de andra katterna 1964

Manus

  • Titteliture (Julkalendern i Sveriges Television) 1960

Noter

Övriga källor

  • Knutsson, Gösta L A i Vem är vem? 1964, sid 445

Vidare läsning

Externa länkar

  • Gösta Knutsson på Svensk mediedatabas
  • "Gösta Knutsson, 1908–1973" av Birger Hedén i Svenskt översättarlexikon