Gunnar Björnstrand

Knut Gunnar Björnstrand, ursprungligen Johanson, född 13 november 1909 i Stockholm, död 26 maj 1986 i Djursholm, var en svensk skådespelare.

Biografi

Gunnar Björnstrand var son till en skådespelande far, Oscar Johanson och Ella Mauléon samt halvbror till Eric Biuw och dotterson till Wilhelm Mauléon. Efter teaterstudier för Julia Håkansson debuterade han 1933 hos Oscar Winge på Hippodromteatern som Adam i Marc Conellys Guds gröna ängar. Han kom in vid Dramatens elevskola 1933, i samma årskull som Ingrid Bergman och kvinnan som blev hans maka för livet, Lillie Björnstrand.

Efter examen 1935 fick de engagemang vid Svenska Teatern i Vasa där de tvingades leva under knappa omständigheter. Gunnar och Lillie Björnstrand återvände till Sverige efter två år i Finland. Det tog flera år för Gunnar Björnstrand att etablera sig som skådespelare och han hade svårt att försörja sig ekonomiskt på de småroller som erbjöds. Han spelade bland annat på Oscarsteatern och Nya teatern samt deltog i Riksteaterns turnéer.

Björnstrands första stora filmroll var i Natt i hamn 1943, sedan följde större uppgifter i Sussie 1945 och Kristin kommenderar 1946. I slutet av 1940-talet blev Gunnar Björnstrand något av en sparringpartner till Nils Poppe i de omåttligt populära Bom-filmerna: Soldat Bom 1948, Pappa Bom 1949, Tull-Bom 1951 och Flyg-Bom 1952.

Hans mångåriga samarbete med Ingmar Bergman (roller i 17 filmer ) började redan under krigsåren då han medverkade i Spöksonaten på Medborgarhuset i Stockholm, och i Trämålning i Malmö. 1946 medverkade han i sin första Bergman-film Det regnar på vår kärlek. Genom sin medverkan i filmer som Gycklarnas afton 1953, En lektion i kärlek 1954, Sommarnattens leende 1955 och Det sjunde inseglet 1957 blev Gunnar Björnstrand internationellt känd. På 1960-talet gjorde han bland annat Såsom i en spegel, Ansiktet och Nattvardsgästerna med Bergman. Inspelningen av Nattvardsgästerna skapade en olustig stämning mellan de båda, och det tog många år innan de arbetade tillsammans igen.

Björnstrands kontrakt med Svensk Filmindustri gick ut under 1960-talet och blev inte förnyat. I stället gjorde han flera roller för tv-teatern, bland annat Konjander i Hittebarnet, Professor Higgins i Pygmalion och Hans nåd i Hans nåds testamente. Han gjorde succé i komedier på Vasateatern i Stockholm bland annat Garden Party, Plaza Svit och Hur andra älskar. På Vasan fick han också en favoritroll i Glädjespridaren, om en sjaskig, cynisk entertainer i Londons halvvärld. Han medverkade även i ett par filmproduktioner utomlands, bland annat huvudrollen i den italienska filmen Isola, och han var kontaktad av Fellini för en roll, som han avböjde på grund av språksvårigheterna.

I radio hade han bland annat huvudrollen i komediserien I plommonstop och paraply.

Björnstrand gjorde sin sista filmroll i Bergmans Fanny och Alexander 1982. Då var han redan märkt av sjukdom. Mer än tio år tidigare hade han drabbats av en stroke, som förlamat halva kroppen, och hade därför som gammal svårigheter med att lära sig sina repliker. Trots det hade han tidigare gjort en stor roll på Stadsteatern och med järnvilja sett till att åter lära upp både plastik och tal.

Björnstrand visade under sin långa karriär prov på en enastående bredd då han gjorde allt från lättsamma komedier till tung dramatik och originella karaktärstolkningar. Han gjorde över 100 filmer varav 17 med Ingmar Bergman.

Tilldelades Teaterförbundets guldmedalj för "utomordentlig konstnärlig gärning" 1981.

På 1950-talet konverterade Gunnar Björnstrand till den romersk-katolska kyrkan. Han är gravsatt på Katolska kyrkogården i Stockholm.

Privatliv

År 1935 gifte sig Gunnar Björnstrand med skådespelaren Lillie Lundahl (1913–1998) som senare blev målare och författare, de fick fyra barn tillsammans: Kristina (född 1941), Gabrielle (1947-2025), Stefan (född 1949) och Veronica (född 1953). Veronica Björnstrand är skådespelare, medan Gabrielle blev kulturjournalist, redaktör och författare.

Filmografi (i urval)

• 1931 – Skepp ohoj!
• 1931 – Falska miljonären
• 1932 – Landskamp
• 1938 – Vi som går scenvägen
• 1939 – Panik
• 1939 – Vi två
• 1940 – Hjältar i gult och blått
• 1940 – Hennes melodi
• 1940 – Alle man på post
• 1940 – Juninatten
• 1941 – Snapphanar
• 1941 – Spökreportern
• 1942 – En äventyrare
• 1942 – General von Döbeln
• 1943 – Jag dräpte
• 1943 – Natt i hamn
• 1944 – Hets
• 1944 – Nyordning på Sjögårda
• 1944 – Appassionata
• 1944 – Lev farligt
• 1944 – Mitt folk är icke ditt
• 1945 – I som här inträden
• 1945 – Sussie
• 1946 – Det regnar på vår kärlek
• 1946 – Medan porten var stängd
• 1946 – Midvinterblot
• 1946 – Peggy på vift
• 1946 – Rötägg
• 1946 – Kristin kommenderar
• 1947 – Krigsmans erinran
• 1947 – Bruden kom genom taket
• 1947 – En fluga gör ingen sommar
• 1947 – Här kommer vi
• 1947 – Pappa sökes
• 1947 – Två kvinnor
• 1948 – Musik i mörker
• 1948 – En svensk tiger
• 1948 – Soldat Bom
• 1948 – Lilla Märta kommer tillbaka
• 1948 – Var sin väg
• 1949 – Flickan från tredje raden
• 1949 – Skolka skolan
• 1950 – Den vita katten
• 1950 – Kvartetten som sprängdes
• 1950 – Kyssen på kryssen
• 1950 – Min syster och jag
• 1950 – Fästmö uthyres
• 1951 – Livat på luckan
• 1951 – Dårskapens hus
• 1951 – Tull-Bom
• 1952 – En fästman i taget
• 1952 – Klackarna i taket
• 1952 – Flyg-Bom
• 1952 – Säg det med blommor
• 1952 – Kvinnors väntan
• 1952 – Oppåt med Gröna Hissen
• 1953 – Dansa min docka
• 1953 – Gycklarnas afton
• 1954 – En lektion i kärlek
• 1954 – Seger i mörker
• 1954 – Flottans glada gossar
• 1955 – Sommarnattens leende
• 1955 – Stampen
• 1956 – Sjunde himlen
• 1956 – Skorpan
• 1957 – Smultronstället
• 1957 – Nattens ljus
• 1957 – Sommarnöje sökes
• 1957 – Det sjunde inseglet
• 1958 – Ansiktet
• 1958 – Fröken April
• 1958 – Du är mitt äventyr
• 1959 – Mälarpirater
• 1959 – Det svänger på slottet
• 1959 – Brott i Paradiset
• 1960 – Djävulens öga
• 1961 – Såsom i en spegel
• 1961 – Lustgården
• 1963 – Nattvardsgästerna
• 1963 – Lyckodrömmen
• 1964 – Klänningen
• 1966 – Träfracken
• 1966 – Syskonbädd 1782
• 1966 – Persona
• 1966 – Här har du ditt liv
• 1967 – Stimulantia
• 1967 – Den röda kappan
• 1968 – Flickorna
• 1968 – Skammen
• 1968 – Pappa varför är du arg - du gjorde likadant själv när du var ung
• 1969 – Kärlek på sanden
• 1971 – Lockfågeln
• 1973 – Barna Hedenhös (TV-serie)
• 1973 – Pistolen
• 1973 – Någonstans i Sverige (TV-serie)
• 1974 – Engeln (TV-serie)
• 1977 – Tabu
• 1977 – Kalkonen (TV-film)
• 1978 – Höstsonaten
• 1978 – Forskaren (TV-serie)
• 1978 – Isgraven (TV-film)
• 1979 – Skeppsredaren (TV-serie)
• 1982 – Avskedet
• 1982 – Fanny och Alexander
• 1983 – Farmor och vår Herre (TV-serie)

Teater

Roller (ej komplett)

Bildgalleri

Noter

Webbkällor

• Gunnar Björnstrand, Stiftelsen Ingmar Bergman.
• Östgötateaterns arkiv

Tryckta källor

Vidare läsning

Externa länkar

• Gunnar Björnstrand på Malmö stadsteater