Information från Wikipedia
Hans Folke "Hasse" Alfredson, ursprungligen Alfredsson, född 28 juni 1931 i Sankt Pauli församling i Malmö, död 10 september 2017 på Lidingö, var en svensk komiker, filmskapare, skådespelare och författare. Han var främst känd för sitt mångåriga samarbete med Tage Danielsson under benämningen Hasse och Tage, men hade även en omfattande självständig produktion.
Han var chef för Skansen i Stockholm åren 1992–1994.
Biografi
Bakgrund
Hans Alfredson föddes i Malmö som son till annonschefen Folke Alfredson (1900–1946) och Aina Eriksson (1905–1996). När han var sju år gammal flyttade familjen till Helsingborg. Alfredson gick på S:t Jörgens skola i norra Helsingborg och
bodde inte långt ifrån Pålsjö skog, på Karl X Gustavs gata 65 på Tågaborg. Hans Alfredson tog studentexamen vid Hälsingborgs högre allmänna läroverk för gossar (Gossläroverket) i Helsingborg.
Tidig karriär, Svenska Ord
Alfredson debuterade 1948 som skribent på Helsingborgs-Posten, där han bland annat skrev filmrecensioner under signaturen "Simson". Han studerade samtidigt vid Lunds universitet och medverkade i studentlivet, bland annat i studentspex där han var en av skaparna av spexet Djingis Khan samt som chefredaktör för studenttidningen Lundagård. Studierna avslutade med en fil. kand.-examen 1956, och direkt började han på dåvarande Radiotjänst. Han fick inledningsvis en provanställning i Stockholm, efter att han känt sig "snuvad på ett vikariat" på Radiotjänst i Malmö. Vid Radiotjänst producerade han bland annat Sveriges bilradio. En av de personer han där träffade på och samarbetade med var Tage Danielsson. Tillsammans gick de under benämningen Hasse och Tage och 1961 bildade de nöjesföretaget AB Svenska Ord. De producerade revyer och filmer, och gav ut skivor på etiketten Svenska Ljud, och deras samarbete är en del av svensk humor- och teaterhistoria. Efter Danielssons död 1985 samarbetade Alfredson med bland andra Povel Ramel (Tingel Tangel på Tyrol 1989–1990), Gunnar Hellström (Solskenspojkarna 1996) samt Peter Dalle och Tina Ahlin (Prins Korv under taket 1999).
Alfredson gjorde sina första revysketcher tillsammans med Martin Ljung ("Guben i låddan", 1960, i revyn Karl Gerhards Jubelsommar). Han gjorde sig känd för sin improvisationsförmåga som han bland annat visade upp i Lindeman-intervjuerna i revyerna Gröna Hund, Gula Hund, Lådan och Under dubbelgöken. Denna snabbtänkthet utnyttjade han även senare i radioprogrammet På minuten.
Egna projekt
På 1970-talet kom Alfredson att arbeta med allvarligare, mer svartsynta projekt, där ett exempel är filmen Den enfaldige mördaren (1982) som bygger på ett kapitel i hans bok En ond man. Han visade även intresse för kriminalgenren, bland annat med samlingen av deckargåtor i novellsamlingen Lagens långa näsa (1983). En av dessa kriminalnoveller gav uppslaget till thrillern Falsk som vatten (1985).
Bakom hans framgångar som humorist och underhållare låg en klar vänstermoralistisk linje och ett engagemang i politiska ämnen, som också visade sig i hans arbete för Amnesty och mot kärnkraft, miljöförstöring, EU, fascism och främlingsfientlighet. Han var engagerad på nej-sidan i folkomröstningen om EU 1994 och om euron 2003. Romanen Attentatet i Pålsjö skog (1996) är en alternativhistorisk berättelse om hur det kunde ha gått om Hitlers Tyskland hade anfallit Sverige under andra världskriget, med tydlig adress mot nynazismen. Han var även aktiv i kampanjen Artister mot nazister.
Bland Alfredsons bestående bidrag till svenskt kulturliv kan särskilt nämnas hans insatser som barnviseförfattare ("Blommig falukorv", "Styrman Karlssons äventyr med porslinspjäsen" med flera), som dramatisk skådespelare (till exempel i Ingmar Bergmans Skammen och Jan Troells Utvandrarna), som pjäsförfattare och regissör på Dramaten från 1983.
Dessutom gjorde Alfredson även illustrationer och scenografin till många av Svenska Ords och sina egna teaterproduktioner. Alfredson mottog 1987 det då nyinstiftade Tage Danielsson-priset, promoverades till hedersdoktor vid Lunds universitet 1992 och utnämndes 1981 till Årets skåning. Han ansvarade för utformandet av den svenska paviljongen vid världsutställningen i Sevilla 1992. Då Alfredson utnämndes till hedersledamot inom Akademiska Föreningen i Lund 1986, instiftades på hans initiativ Nasoteket, där han själv är avbildad som näsa nr 1.
Senare år
Alfredson var chef för Skansen i Stockholm 1992–1994. Det var under Alfredsons tid som Skansenchef som Nika och Shiva, elefanterna på Skansen, skänktes till en djurpark i England, vilket väckte kritik. Avvecklingen av Skansens elefanter är beskriven i Ian Wachtmeisters bok Sotarna, utgiven 2014.
År 2008 startade Alfredson och Svenska Ljud ett ljudboksförlag tillsammans med Frekvens Produktion. Bolaget inriktar sig på att ge ut litterära klassiska verk. Alfredson har själv läst in flera av titlarna, såsom Det går an, Brev från min kvarn och Huckleberry Finn. Alfredson medverkade 2014 på albumversionen av Glada Hudik-teaterns uppsättning av Trollkarlen från Oz, med låten Hundens bästa vän, skriven av Salem Al Fakir och Pontus De Wolfe.
Hans sista offentliga framträdande skedde när han mottog Hedersguldbaggen vid Guldbaggegalan 2013.
Familj
Hans Alfredson var från 1956 gift med Gunilla Olsson (född 1933), och är far till regissörerna Daniel och Tomas Alfredson. Sonen Mats omkom 1967, vid fem års ålder, i en elolycka, och därefter adopterades dottern Sofi (född 1968), gift Landström. Hans Alfredson är begravd på Lidingö kyrkogård.
Eftermäle och i kulturen
Eftermäle
Hans Alfredsons verksamhet som komiker blev mycket uppmärksammad. Detta gällde inte minst samarbetena med Tage Danielsson på scen, radio och film under 1960- och 1970-talen. Deras produktioner förnyade revygenren, och Alfredsons improvisationsteknik och förkärlek för ordlekar – inte minst som Lindeman – har präglat publikens bild av honom. På senare år gjorde han viktiga insatser även som författare och genom politiska ställningstaganden. Hans båda söner har fortsatt familjen Alfredsons filmverksamhet med internationellt uppmärksammade produktioner.
År 2023 instiftade Helsingborgs Dagblad kulturpriset Hassepriset till minne av Alfredson. Priset fokuserar på Hasse Alfredsons humanistiska gärning, snarare än hans humoristiska, och delas årligen ut till en person som gjort en kulturgärning i hans humanistiska anda.
Priser och utmärkelser
Alfredsons verksamhet i olika medier, och betydelse för svensk humor, ledde till att han fick motta ett antal olika kulturella pris och utmärkelser. Här listas några av de mer framträdande:
Skulptur
Hasse Alfredson finns även förevigad i skulpturen Humor skapad 1967 av K. G. Bejemark. Skulpturen visar en gatuarbetare med Alfredsons anletsdrag som tittar fram ur en manlucka i gatan (ursprungligen Hamngatan i Stockholm och sedan 2011 på Södermalmstorg). Alltsammans är avspärrat med "Parkförvaltningens" gul-röda bockar, som är en del av konstverket. Bejemark ville genom skulpturen, som han bekostade själv, hylla Alfredson efter att denne 1967 utsetts till Sveriges roligaste person i en pristävling, anordnad av veckotidningen Bildjournalen.
Filmografi
Som regissör och manusförfattare i urval
1960 – 16 år (TV-serie)
1973 – Kvartetten som sprängdes (TV-serie)
1975 – Ägget är löst!
1980 – Räkan från Maxim (TV-serie) (pjäs av Georges Feydeau)
1982 – Den enfaldige mördaren
1983 – Aftonstjärnan (pjäs)
1983 – P&B
1985 – Falsk som vatten
1987 – Jim och piraterna Blom
1988 – Vargens tid
1988 – Familjen Schedblad (TV-serie) (medregi: Tomas Alfredson)
1990 – Tingel tangel (TV-serie) (TV-film, medregi: Mikael Ekman)
1996 – 90 minuter 90-tal (episoden Älvakungen dyker upp)
1998 – När karusellerna sover (TV-serie) (manus: Hasse Alfredson, regi: Arne Lifmark)
Manus i samarbete med Tage Danielsson
Samtliga med regi av Tage Danielsson.
1964 – Svenska bilder
1965 – Att angöra en brygga
1968 – I huvet på en gammal gubbe
1971 – Äppelkriget
1978 – Picassos äventyr
Roller
Övrigt
1981 – Tuppen (idégivare)
Teater
Regi
Roller
Scenografi
Dramatik
1954 – Karnevalsspexet Djingis Khan, medförfattare
1969 – Spader, Madame! eller Lugubert sa Schubert av Hans Alfredson och Tage Danielsson (även regi), Oscarsteatern
1984 – Klacksparkar ur min bokhylla
1987 – En liten ö i havet efter Halldór Laxness roman Atomstationen. För Dramaten.
1990 – Nilsson & Olsson eller Lämmeleffekten, Dramaten
1992 – Dödgrävaren, Dramaten
2001 – En ryss, en ryss, en ryss och Bellman på Elverket, Dramaten.
2001 – Å ena sidan... tillsammans med Peter Dalle för Elverket, Dramaten.
2002 – Lille Ronny – melodram på Maximteatern i Stockholm
Översättningar (i urval)
Jeppe på berget (Jeppe paa Bierget) av Ludvig Holberg
Påklädaren (The Dresser) av Ronald Harwood
Hårda bud (The Lying Kind) av Anthony Neilson
1996 – Solskenspojkarna av Neil Simon, regi Hans Klinga, Intiman
1998 – Guys and Dolls av Frank Loesser, Joe Swerling och Abe Burrows, regi Hans Marklund, Oscarsteatern
Tartuffe av Molière
Misantropen av Molière
Bibliografi
Diskografi
1965 – Hans Alfredson sjunger Blommig falukorv och andra visor för barn (CD 1996)
1968 – Varför är det så ont om Q? (CD 1996)
Noter
Webbkällor
Rydén, Per & Åhlander, Lars. ”Hans Alfredson”. ne.se. http://www.ne.se/lang/hans-alfredson.
Alfredson, Hans F i Vem är det 2001
Hasse Alfredsson på Svensk underhållningsmusik, revyer och film 1900–1960
Sveriges Television samlingssida om Hans Alfredson med länkar till Öppet Arkiv, https://web.archive.org/web/20191016080659/https://www.svtplay.se/genre/hans-alfredson
Vidare läsning (litteratur om Hans Alfredson)
Hans Alfredsons rörliga bilder av Karin Moberg. Discantus, 1998. Om de 6 långfilmer som Alfredson regisserat.
Hasse & Tage Svenska Ord & Co Saga & Sanning av Staffan Schöier & Stefan Wermelin. Bonnier, 2005.
Hasse & Tage och deras Svenska Ord av Göran Tonström. ICA bokförlag, 1995.
Hasse Alfredson : En sån där farbror som ritar och berättar av Kalle Lind, bokförlaget Forum, ISBN 9789137154206
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Hans Alfredson.
Hans Alfredson på Internet Movie Database (engelska)
En liten lista över kända lindemän
Hans Alfredson på Svensk Filmdatabas
Hans Alfredson i Libris