Jan Malmsjö

Jan Wilhelm Malmsjö, född 29 maj 1932 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län, är en svensk skådespelare, sångare och underhållare.

Malmsjö är en av Sveriges mest mångsidiga scenartister med en karriär som sträcker sig över åtta decennier, från debuten 1941 fram till 2020-talet. Han är känd för sitt breda register som omfattar drama, musikal, operett, krogshow och film. Bland hans mest berömda roller märks "Lilleman" i musikalen Stoppa världen – jag vill stiga av, den sadistiske biskopen Edvard Vergérus i Ingmar Bergmans Fanny och Alexander samt musikalroller i succéer som La Cage aux folles och My Fair Lady.

Han är även folkkär genom sina många skivinspelningar, bland annat hitlåten "En sång en gång för längesen". Under tretton år (2001–2013) var han den som reciterade Alfred Tennysons dikt "Nyårsklockan" vid Skansens TV-sända nyårsfirande.

Biografi

Jan Malmsjö föddes i Lund och bodde sina första år i Trelleborg men flyttade snart till Malmö, där han växte upp.

Han är son till frisörmästaren och varietéartisten Fritz Malmsjö (1909–1982) och varietéartisten Annie Olsson (1910–1962). Dessa utgjorde dans- och varietéparet Fritzi och var bland annat verksamma vid Hippodromteatern i Malmö, där sonen ofta tillbringade sin tid med egna teaterövningar bakom scen och debuterade på scen vid nio års ålder i operetten Franzie. Året efter spelade han där en något större roll i Kyska Susanna. Malmsjös barndom var i övrigt otrygg; han har talat om sin far som en "rakt igenom tillgjord" person som ofta gav honom stryk. Efter moderns död 1962 hade han ingen kontakt med fadern.

Malmsjö var också en stor tillgång på Malmö Barnteater i Folkets Park, där flera mycket begåvade barn och ungdomar fick sin början till en teaterkarriär. År 1944 gjorde han debut på den då nybyggda Malmö stadsteater.

År 1950 kom han in på Dramatens elevskola, i samma kull som bland andra Ulla Sjöblom, Öllegård Wellton, Olof Thunberg och Silvija Bardh. Efter att ha gått ut elevskolan var Malmsjö engagerad vid Göteborgs stadsteater 1953–1958, där han bland annat medverkade i kabarén Två åsnor och för första gången sjöng Snurra min jord, som genom åren sedan ofta förknippats med honom.

Sitt stora genombrott fick han genom rollen som Lilleman i musikalen Stoppa världen – jag vill stiga av på Scalateatern 1963. Sedan dess har han med stor mångsidighet framträtt i en lång rad musikaler, operetter, krogshower och underhållningsprogram, såväl som komedier och tunga dramatiska verk på scen, TV, radio och film. Den 27 november 2018 meddelades att Jan Malmsjö skulle delta i Melodifestivalen 2019 med bidraget "Leva livet". Han tävlade i andra deltävlingen och kom på sjätte plats.

Musikal och operett

Bland de många operetter och musikaler som Malmsjö medverkat i kan nämnas Cabaret (1970), Sommarnattens leende (1978) och Hör, dom spelar vår sång på Folkan. Han gjorde även rollen som dragshowartisten Albin i jättesuccén La Cage Aux Folles (1985–1986) och Tevje i Spelman på taket (1997). I Malmö spelade han senare också Danilo i Glada änkan (1992) på Galateatern och Professor Higgins i My Fair Lady (1995), Leopold i Vita hästen (1998) och Professor Callahan i Legally Blonde (2011) på Nöjesteatern. På Oscarsteatern (och i Göteborg) spelade han Billy Flynn i Chicago (1999). För rollen som den homosexuelle Toddy i Victor/Victoria (2003) på Oscarsteatern tilldelades han utmärkelsen Guldmasken.

Hösten 2008 återkom Malmsjö i My Fair Lady, nu som sopåkaren Alfred P Doolittle på Oscarsteatern. Våren 2010 framträdde han i rollen som Prins Orlofsky i operetten Läderlappen av Johann Strauss d.y. på Kungliga Operan.

Sång och grammofon

Som sångare, grammofonartist och sångtextförfattare fick Malmsjö sitt definitiva genombrott 1967 med "En sång en gång för längesen", en svensk version av countrysnyftaren "Green, Green Grass of Home". Han kom på andra plats i Melodifestivalen 1969 med "Hej clown". Andra kända Malmsjö-hits är bland annat "Under alla broar", "Bygga upp ett stort berg", "Puff – en pappersdrake", "Halleluja", "Vår bästa tid är nu" (ur La Cage aux folles ) och den ovannämnda "Snurra min jord". En del av hans skivinspelningar har bland annat legat på Svensktoppen.

Dramatik

I olika omgångar har Malmsjö varit engagerad vid Dramaten sedan elevdebuten 1951. Till uppsättningarna hör Kaptenen i Strindbergs Dödsdansen 1993, Gubben Hummel i Strindbergs Spöksonaten 2000 och Pastor Manders i Ibsens Gengångare, här bör även nämnas titelrollen i Hamlet 1974. Malmsjös senaste roll på Dramaten var i Rosmersholm hösten 2014.

Efter att med sin hustru Marie Göranzon 1993–1994 ha spelat i Dödsdansen på Dramaten i regi av Lars Norén fortsatte makarna det utforskande samarbetet med Norén på Vasateatern i Stockholm. De båda spelade först huvudrollerna i Edward Albees äktenskapsdrama Vem är rädd för Virginia Woolf i regi av Norén och året därpå som skådespelande makar som spelar i Albees pjäs i Noréns egen pjäs Så enkel är kärleken i regi av Christian Tomner. De båda förstnämnda pjäserna har varit huvudsakliga inspirationskällor för Noréns eget dramatiska skrivande.

TV och film

Malmsjö tillhörde den första fasta TV-teater-ensemblen från 1958 och har allt sedan dess varit flitigt förekommande i TV, bland annat i underhållningsprogrammet Kaskad (1962) och de folkkära serierna NP Möller och Hedebyborna. Vintern 2008 sågs han i Stjärnorna på slottet.

Malmsjö filmdebuterade redan i Ebberöds bank (1946) och har därefter medverkat i långfilmer som bland annat Släpp fångarne loss – det är vår!, Jim och piraterna Blom och Drömkåken. Sin kanske mest minnesvärda roll på film gjorde han 1982, när han gestaltade den sadistiske biskopen Edvard Vergérus i Ingmar Bergmans Fanny och Alexander. Redan tidigare hade han medverkat i en mindre roll i Bergmans TV-serie Scener ur ett äktenskap (1973).

Åren 2001–2013 fullgjorde Malmsjö varje nyårsafton hedersuppdraget att deklamera Tennysons Nyårsklockan på Skansen i Stockholm. År 2006 uppmärksammades inringningen extra mycket i medierna, då Malmsjö själv hade justerat ett par ställen i översättningen av dikten för att uppmärksamma problemet med gatuvåld, något som han sedan behöll. Den 7 november 2014 meddelade Jan Malmsjö att han slutar läsa "Nyårsklockan", varvid han överlämnade uppdraget åt Loa Falkman.

Familj

Jan Malmsjö var gift 1953–1964 med dansösen Lena Malmsjö och 1966–1968 med den amerikanska dansösen Barrie Chase. Sedan 1974 är han gift med skådespelerskan Marie Göranzon. Han är i första giftet far till skådespelaren Peter Malmsjö samt till tre döttrar, varav två är i livet, och till skådespelaren Jonas Malmsjö med tredje hustrun.

Scenroller

• Kom aldrig till premiär - en redovisningsföreställning gjordes

Filmografi (i urval)

Radioteater

Roller

Diskografi

• 1965 10 Låtar
• 1969 Hej clown (singel)
• 1970 Två kamrater (singel)
• 1979 Jan Malmsjö
• 1984 En ros (singel)
• 1984 Just en sån sång (ur La Cage aux Folles)
• 1987 Låt mej få tända ett ljus
• 2001 Välkommen till min jul
• 2002 Andligt

Priser och nomineringar

Externa länkar

• Jan Malmsjö presentation hos Stiftelsen Ingmar Bergman