Lars Wivallius

Lars Wivallius, ursprungligen Lars Svensson, född 1605 i Vivalla i Längbro socken, död den 6 april 1669 i Stockholm, var en svensk poet, äventyrare, tecknare och militärjurist.

Biografi

Lars Wivallius var son till fogden Sven Larsson och Elisabeth Nilsdotter. Wivallius tillhörde en släkt som i början av 1600-talet ägde en gård i byn Vivalla nära Örebro. Lars och hans bror, hovpredikanten Johan Wivallius, tog sig sitt efternamn därifrån. Sin första undervisning fick han i Örebro skola under rektorn Jacobus Boose Rudbeckius. På våren 1623 skrev han in sig som student vid Uppsala universitet och fick där, eftersom han var begåvad men saknade pengar, sin försörjning från kommuniteten.

Efter två års studier drev hans lust efter äventyr, och möjligen också ett intresse för att studera moderna språk, honom ut på resa. Utan något understöd hemifrån irrade han som vagabond omkring i Europa. Han påstod sig vid flera tillfällen vara svensk adelsman och kallade sig bland annat för friherre Erik Gyllenstierna. Åren 1628–1629 satt han i fängelse i Nürnberg för stöld.

Under en resa genom Danmark 1629 använde han återigen namnet Erik Gyllenstierna och lyckades med dess hjälp gifta sig med en skånsk adelsdam, Gertrud Ulfsdotter Grip, som var dotter till Ulf Grip på Björkeberga. Då bedrägeriet upptäcktes blev Wivallius efter en långvarig rättsprocess – avbruten av några rymningar – dömd till fästning på Kajaneborg i Finland, dit han fördes 1634. Äktenskapet hade redan 1630 förklarats ogiltigt. I fängelset fick han, trots en mängd böneskrifter, stanna ända till 1641, då han begav sig till Stockholm.

Under åren skaffade han sig goda kunskaper i juridik, och de processer han själv genomgått hade skaffat honom viss praktisk erfarenhet som advokat. Genom familjen De la Gardies beskydd blev fick han anställning vid Svea Livgarde som auditör, ett slags militärjurist, en tjänst som han behöll till 1651. Han gifte sig andra gången 1645 med den sextonåriga Malin Thomasdotter Ellertz, dotter till en krögare i Stockholm, och fick med henne fyra barn. Samma år friköpte han släktgården i Vivalla, där han tidvis bodde tillsammans med sin unga hustru och hennes far. De sista åren utmärktes av att Wivallius drev mängder av civilrättsliga processer, till hans lantliga grannars förtvivlan.

År 1657 bosatte han sig mer permanent i Örebro, men fortsatte att pendla mellan Örebro och Stockholm, där han drev processer. Han dog i Stockholm den 6 april 1669 "efter en långsam, utstånden sjukdom" och efterlämnade fyra omyndiga barn. Den 29 augusti begravdes Wivallius på Katarina kyrkogård i Stockholm, vilken vid denna tid fungerade som Livgardets begravningsplats.

Wivallius litterära produktion

Wivallius poetiska verksamhet tillhör hans ungdomstid. Hans första kända poem skrevs 1625 över en avliden medstudent. Hans övriga dikter tillhör den tid då han satt fängslad i Nürnberg, Danmark, Stockholm och på Kajaneborg. Dessa stycken utmärks av en varm poetisk känsla, ett livligt natursinne och en för denna tid stor formell skicklighet. Sedan han frigetts ur fängelset var han tydligen inte längre motiverad att dikta, utan skrev bara ytterligare några poem på latin som inte fått många läsare. Populära blev de dikter där hans frihetslängtan kom till uttryck, som "Ack, Libertas, tu ädle ting" och "Varer nu glad, mine fiender all". Verkligt inflytelserik blev Klage-Wijsa, Öfwer Thenna torra och kalla Wååhr, som gett honom rykte som en av sin generations främsta svenska poeter. Möjligen ligger Wivallius bakom översättningen av Opitz Väll den, som vidt af höga klippor. Han tillskrivs även en tolkning från 1625 av en psalm som ännu 1986 ingick i den svenska psalmboken med en i nutid bearbetad titelrad: Till dig ur hjärtegrunden.

Han var under sin livstid känd som en skicklig tecknare, men eftervärlden känner bara till några få bevarade teckningar som man med säkerhet kan knyta till honom. Hans teckningar hade samma syfte som många av hans dikter, att påverka mäktiga läsare och vinna deras stöd. Under sin tid i fängelset i Nürnberg utförde han en teckning som hänger i stadens Ratkunstkamer. Efter att han rymt från fängelset i Kristianstad tecknade han Christian IV:s porträtt och skickade det till kungen med en bifogad böneskrift på rim. I Uppsala universitetsbibliotek finns Wivallius teckning Relligio Christiana: en typisk barockkomposition där religionen framställs som en kvinna med utslaget hår, krona på huvudet och en strålglans på hjässan. I Västerås högre allmänna läroverk finns ett porträtt av hans gamle rektor Rudbeckius bevarat, som tekniskt sett är mycket skickligt utfört.

Bibliografi

Laurentii Wivallii Klage-wijsa, öfwer thenna torra och kalla wååhr : siunges som : then signade dagh, then signade stund. Stockholm. 1642. Libris 2520856 - Fulltext: Kungliga Biblioteket, Litteraturbanken och Projekt Runeberg.

Självbiografi : brev och prosastycken / i urval utgivna med kortfattad biografi av Erik Gamby. Bokgillets publikationer. Klassikerserien ; 2. Uppsala: Bokgillets förl. 1957. Libris 2108053

Sweriges rijkes ringmur / utg. med inl. och förklaringar av Kurt Johannesson. Svenska litteratursällskapets klassikerserie, 99-0242352-3. Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1980. Libris 7219449. ISBN 91-20-06709-7

En tor och kall wåhr / med teckningar av Gösta Kriland och förord av Sten G. Lindberg. Stockholm: Norstedt. 1958. Libris 1842191

2 Andelighe wijsor. ... Stockholm. 1629. Libris 2520861. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/WivalliusL/titlar/AndeligheWijsor/info

Faksimiltryck. Uppsala: Bokgillet. 1960. Libris 1842193

Samlingar och urval

Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin. 9, Sven Dalius, Lars Wivallius och Johan Gabriel von Beyer. 1869. sid. 191-352. Libris 600770. https://runeberg.org/svsf/9/0194.html - Här gjorde utgivaren ett misstag. Hanselli publicerade den så kallade Älfska visboken i Linköping, på vilken den förre ägaren, domprosten Samuel Alf antecknat att den innehöll "åtskilliga visor af L. Wivallius och andra". Visserligen ingick mycket riktigt några dikter av Wivallius i handskriften, men Hanselli tillskrev Wivallius alla dikterna utom de så kallade folkvisorna.

Schück, Henrik (1893-1895). Lars Wivallius : hans lif och dikter. Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet, 0348-0283 ; 13. Uppsala: Berling. Libris 108690 - Innehåller en vetenskaplig edition av författarens dikter.

Sveriges national-litteratur 1500-1900. 1, Reformationstiden : Olavus Petri, Gustaf II Adolf, Lars Wivallius. Stockholm: Bonnier. 1912. Libris 1188323. https://runeberg.org/snl/1/

Levande svensk litteratur från äldsta tider till våra dagar. Vol. 23. Stockholm: Bonnier. 1938. Libris 1377483

Dikter i urval / redigerade och med en efterskrift av Erik Gamby. Uppsala: Bokgillet. 1957. Libris 801271

Ack, Libertas! [Musiktryck] : wisor av Lars Wivallius med melodier från hans egen tid. Bo Ejeby. 2011. Libris 12446734. ISBN 9789188316554

Tonsättningar

Fyra madrigaler, op. 36, för blandad kör (1929) av Knut Håkanson innehåller dels Våhr-Wijsa och Wivallij dröm, dels den översättning av Martin Opitz som börjar Väll then som vidt af höga klippor.

Psalmer

Den svenska psalmboken 1819

183 Till dig av hjärtans grunde Finns på Wikisource.

Den svenska psalmboken 1937

279 Till dig av hjärtans grunde

Den svenska psalmboken 1986

538 Till dig ur hjärtegrunden

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Wivallius, Lars, 1904–1926.

Svenskt konstnärslexikon del V, sid 711-712, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390293

Noter

Vidare läsning

Bergh, Birger (2005). Lars Wivallius : skojare och skald. Lund: Historiska media. Libris 9864111. ISBN 91-85057-90-8

Bergström, Skoglar (1880). Wulff Grijp emot Lars Wivallium. Historiskt bibliotek, 99-0432296-1 ; 7:7. Stockholm. Libris 1979387

Ek, Sverker (1930). Lars Wivallius visdiktning. Populärvetenskapliga föreläsningar vid Göteborgs högskola. Ny följd, 99-0270315-1 ; 24. Stockholm. Libris 11913

Ek, Sverker (1921). Studier i Wivalliusvisornas kronologi. Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet, 0348-0283 ; 24. Uppsala. Libris 364004

Hallberg, Tord-Jöran (2010). Familjen Grip och Lars Wivallius i nytt ljus. Linköping: Tord Jöran Hallberg. Libris 12048524. ISBN 978-91-975695-9-0

Hela världen är en teater : åtta essäer om Lars Wivallius. Konferenser / Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien, 0348-1433 ; 66. Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien. 2007. Libris 10549301. ISBN 978-91-7402-372-5

Jörälv, Lennart (2005). Lärkans sång är icke lång : om skalden och äventyraren. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9709808. ISBN 91-46-21132-2

Peters, Astrid (2009). Lars Wivallius : Darstellungen eines Abenteurerlebens. Nordhausen: Bautz. Libris 11587527. ISBN 978-3-88309-492-2

Ohrlander, Gunnar (1985). Katten spelar silverflöjt. Stockholm: Norstedt. Libris 7153936. ISBN 91-1-841632-2

Schück, Henrik (1893-1895). Lars Wivallius : hans lif och dikter. Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet, 0348-0283 ; 13. Uppsala: Berling. Libris 108690

Schück, Henrik (1918). En äfventyrare : värklighetsroman från det trettioåriga krigets tid. Stockholm: Geber. Libris 11895

Simonsson, Ivar (1918). Biografiska bidrag om Lars Wivallius (efter fängelsetiden). Stockholm. Libris 3050604

Externa länkar

Wikisource har verk av eller om Lars Wivallius.

Litteraturbanken har verk av Lars Wivallius.

Wivallius, Lars i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)

Lars Wivallius i Karl Warburg, Svensk litteraturhistoria i sammandrag (sjätte upplagan, 1904)

Klage-Wijsa Öfwer Thenna torra och kalla Wååhr, hela texten på Projekt Runeberg

Ulf Bagges blogg