Information från Wikipedia
Margaretha Knutsdotter Krook Hammar, född 15 oktober 1925 i Maria Magdalena församling i Stockholm, död 7 maj 2001 i Oscars församling, Stockholm, var en svensk skådespelare. Hon anses vara en av 1900-talets mest betydande svenska skådespelare med talang för såväl dramatik som komik. Nyårsaftnarna 1997–2000 reciterade hon Alfred Tennysons Nyårsklockan på Skansen, också direktsänt i Sveriges Television.
Biografi
Uppväxt och utbildning
Krook var dotter till majoren Knut Krook och Margareta Svensson (kallad Greta). När Margaretha föddes bodde familjen i Stockholm men hon växte upp i Norrtälje. Som barn tyckte Krook mycket om att klä ut sig och visa upp sig. När Krook som ung fick besöka en filminspelning där Karin Ekelund och Sture Lagerwall arbetade, bestämde hon sig för att också söka sig till skådespelarvärlden. När Krook gick i Nya Elementar fick hennes intresse henne att spela i skolans teaterförening.
Efter studenten utbildade Krook sig till flygvärdinna och gick även utbildningar på Beckmans Skola för Reklam Illustration Mode. Hon arbetade både som flygvärdinna och som illustratör för veckotidningar.
Hon utbildade sig till skådespelare vid Dramatens elevskola. Bland hennes klasskamrater fanns Jan-Olof Strandberg, Allan Edwall, Lars Ekborg, Max von Sydow och Jan Malmsjö.
Skådespelarkarriär
Under sin karriär kom hon ofta att kreera kraftfulla roller, som exempelvis Mor Courage, Gertrude Stein och Eugene O'Neills tredje hustru, Carlotta Monterey, i Lars Noréns Och ge oss skuggorna, som också filmades för SVT. Hon blev fast skådespelare på Dramaten 1962 och var kvar där fram till 1999.
Hon gjorde också ett flertal komiska roller, både på scen och film, bland annat som mamman i Gösta Ekmans film Morrhår och ärtor (1986) och förekom i flera av Tage Danielssons filmer som Släpp fångarne loss – det är vår! (1975), för vilken hon erhöll Guldbaggen för bästa kvinnliga huvudroll och Picassos äventyr (1978). Hon var även med i Hans Alfredsons och Povel Ramels krogshow Tingel tangel på Tyrol 1989–1990.
Insatserna i radions På minuten är också legendariska, men mest känt inom det komiska facket är kanske ändå hennes utrop "Hörruduru! Ta'rej i brasan!" i TV-sketchen "Skattkammarön". Hon tilldelades O'Neill-stipendiet 1974. För yngre generationer är hon även känd för sina klassiska inläsningar av Eva Bexells barnboksserie Morfar prosten, som finns utgivna på CD och kassett.
Åren 1997–2000 läste Krook Tennyssons "Nyårsklockan" vid nyårsfirandet på Skansen. Hon var där den första kvinnan i rollen som nationell nyårstalare.
Död
Margaretha Krook avled av lungcancer på Ersta sjukhus i Stockholm. Hon är begravd i minneslunden på Galärvarvskyrkogården på Djurgården i Stockholm.
Eftermäle
Strax efter hennes död uppfördes en porträttlik staty, Margaretha Krooks staty, utanför Dramaten i Stockholm föreställande skådespelaren. Statyn, som hålls ständigt uppvärmd, skapades på initiativ av Marie-Louise Ekman. Den står vid det hörn där Margaretha Krook brukade stå och röka före föreställningarna och är ett populärt objekt att bli fotograferad tillsammans med för turister.
Krook har även en gata uppkallad efter sig i Hägersten.
Filmografi i urval
Teater
Roller
Priser och utmärkelser
1966 - Teaterförbundets Gösta Ekmanstipendium
1974 - Dramatens O'Neillstipendium
1975 - Den kungliga medaljen Litteris et artibus
1976 - Guldbaggen (för rollen i Släpp fångarne loss)
1978 - Svenska Dagbladets Thaliapris (för rollen i Kollontaj)
1993 - Svenska Akademiens teaterpris
1995 - Den kungliga medaljen Illis quorum
1998 – Teaterförbundets guldmedalj
Bilder
Kommentarer
Vidare läsning
Vintkvist, Jennifer: Margaretha Krook i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Margaretha Krook.
Margaretha Krook på Internet Movie Database (engelska)
Margaretha Krook på Svensk Filmdatabas
Margaretha Krook i Dramatens rollbok
Östgötateaterns arkiv