Ola Magnell

Info

Namn
Ola Magnell
Född
20/1 1946
Död
6/2 2020

Information från Wikipedia

Nils Olaus Lennart Karl Magnell, känd som Ola Magnell, ursprungligen Petersson, född 20 januari 1946 på Skälby gård i Kalmar, död 6 februari 2020 i Tunby i Smedstorps distrikt, var en svensk sångare, låtskrivare och gitarrist. Bland hans mer kända låtar finns "Påtalåten", "Kliff" och "Tomma tunnor".

Biografi

Tidiga år

Magnell studerade vid Lunds universitet och 1970–1971 vid Journalisthögskolan i Göteborg. Redan under gymnasietiden hade han börjat uppträda som trubadur. Så småningom började han skriva egna sånger i spåren av 60-talets visrenässans, influerad av tidig 60-talsrock och samtida amerikanska singer/songwriters. Magnell började sin bana som textförfattare åt bland andra Siw Malmkvist och Lill Lindfors.

Musikerkarriär

Han skivdebuterade 1974 med LP:n Påtalåtar efter att 1973 ha lanserat "Påtalåten" på singel. Hans andra album, Nya perspektiv, blev en succé och sålde guld. Några av hans mer kända låtar är "Påtalåten" (1972), "Kliff" (1975), "Rulltrappan" (1977), "Tomma tunnor" (1981), "Trasten" (1983) och "Bruten vinge" (2003). Flera av sångerna har sjungits in av andra artister, bland annat på hyllningsalbumet Påtalåtar – en hyllning till Ola Magnell (2005). LP:n Nya perspektiv toppade den svenska albumlistan under ett par veckor våren 1976.

År 2018 utgav han den sammanfattande boken Ord och inga visor: låtlyrik 1973–2013.

Familj

Magnell var son till jordbrukaren Viktor Hugo Petersson (1894–1960) och filosofie kandidat Aina Birgit Ingeborg Magnell (1909–1996). Han var sambo med översättaren Vera Lindh (född 1946), syster till musikern Björn J:son Lindh.

Ola Magnell är begravd på Södra kyrkogården i Kalmar.

Stil

Ola Magnell brukar räknas till proggrörelsen, även om han inte tillhörde denna rörelses mest politiska gren. Han tillhörde också ett kommersiellt skivbolag, Metronome, för vilket han kritiserades av proggrörelsen. Texterna i Magnells sånger var heller inte så "plakatpolitiska" som förväntades av musikrörelsens företrädare. Ordkonstnären Magnell drogs mer åt det existentiella och melankoliska hållet, men den vassa politiska kritiken var ändå närvarande.

Diskografi

Album

1974 – Påtalåtar

1975 – Nya perspektiv

1977 – Höstkänning

1979 – Straggel och strul

1981 – Europaväg 66

1983 – Gaia

1984 – Onkel Knut

1987 – Blå neon

1989 – Neurotikas motell

1993 – Förlovat land

1994 – Ola Magnell: 74-87 (samlingsskiva)

1995 – Sittande fåglar (samlingsskiva)

2000 – Ola Magnell: Guldkorn (samlingsskiva)

2003 – Vallmoland

2010 – Rolös

Singlar

1973 – Påtalåten

1981 – Skurken

1982 – Festen är över

1983 – Trasten

1983 – Jag fryser (på dej)

1984 – Kärlek

1985 – Fan på väggen

1987 – Malvina utan mörker

1989 – Opportunisten

1993 – Ett hus

1993 – Johanna (i skuggan av Stockholm)

2004 – Luffarvisa

2020 – Boxaren

Priser och utmärkelser

1994 – Fred Åkerström-stipendiet

1997 – Nils Ferlin-Sällskapets trubadurpris

1999 – Cornelis Vreeswijk-stipendiet

2017 – Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris

2020 – Olle Adolphsons minnespris

Källor

Noter

Externa länkar

Officiell webbplats

Ola Magnell på Discogs (engelska)

Ola Magnell på Svensk mediedatabas