Per Myrberg

Info

Namn
Per Myrberg
Född
11/7 1933
Död
28/12 2023

Information från Wikipedia

Per Nils Myrberg, född 11 juli 1933 i Oscars församling i Stockholm, död 28 december 2023 i Högalids distrikt på Södermalm i Stockholm, var en svensk skådespelare och sångare.

Biografi

Bakgrund

Per Myrberg var son till stadsarkitekten Nils Myrberg och sångerskan Eva-Lisa Lennartsson.

Karriär

Per Myrberg hade till en början planer på att bli jazzmusiker men kom in vid Dramatens elevskola 1955 och examinerades 1957. Han var därefter verksam vid denna scen med tillfälliga gästspel på scener som Lilla Teatern (1962–1963) som han drev tillsammans med Helena Brodin, Björn Gustafson och Monica Nielsen (skolkamrater på Dramatens elevskola), Scalateatern (1967), Stockholms stadsteater (1968) och Folkan.

Myrberg var en mångsidig skådespelare och artist med kabaréframträdanden och gjorde sig också känd när han 1964–1965 låg etta på Svensktoppen i 40 veckor med sången Trettifyran. Han framträdde senare också på operascenen i Sven-David Sandströms Staden (1998), och var även flitigt sysselsatt med dubbning av animerad film. Repertoarbredden framgår också av alla scen-, TV och filmroller som spänner mellan komedi och tragedi, från filmdebuten som Erik i Värmlänningarna (Göran Gentele, 1957) till senare karaktärsroller. Här finns komiska roller som i Adam och Eva (Åke Falck, 1963), tragikomiska som i Jan Halldoffs Myten (1966) och mer dramatiska som pojkvännen i Vilgot Sjömans Älskarinnan (1962), greven i Alf Sjöbergs Ön (1966) och rektorn i Vilgot Sjömans äktenskapsdrama Garaget (1975). Några av de mer minnesvärda gestalterna inom TV-mediet ligger mycket inom det tragikomiska facket, som Gunnar i Det var då... (1989) eller den sjangserade baronen Urse i TV-serien Hedebyborna (1978).

På 2000-talet medverkade Myrberg i bland annat TV-serierna Saltön (2005) och Gynekologen i Askim (2007). Han har även en roll i The Girl with the Dragon Tattoo (David Fincher, 2011).

Han erhöll Riksteaterns stipendium 1956, Teaterförbundets Gösta Ekman-stipendiet 1978, det av Svenska Akademien utdelade Carl Åkermarks stipendium 1988, den kungliga medaljen Litteris et Artibus 1988 och O'Neill-stipendiet 1996.

Privatliv

Per Myrberg var gift första gången 1953–1960 med Margot Land (1931–2005), omgift Hellberg (inga barn). Andra gången var han gift 1960–1976 med författaren Barbro Myrberg (1933–1993) och fick två söner, bland dem Fredrik Myrberg (född 1963). Tillsammans med Madeleine Stenström (1946–1995), dotter till Urban Stenström, fick han dottern Sofia Stenström (född 1978). Tredje gången gifte han sig 2003 med Sara Larsson (född 1961), med vilken han fick en son.

Priser och utmärkelser

Gösta Ekman-stipendiet, 1978 Litteris et Artibus, 1988O'Neill-stipendiet, 1996Till Adam Brombergs minne, 2009

[Redigera Wikidata]

Diskografi i urval

Singel

1961 – Herr Lundberg

1966 – Gul gul gul är vår undervattningsbåt

1967 – En valsfan

1968 – Mitt namn är Jack

1969 – Nån gång

EP

1962 – Ja-da

1963 – Hela kvällen är vår

1964 – Trettifyran

1965 – Alltid på väg, svensk text av Lennart Hellsing till King of the Road

1969 – Twist-Fia

LP

1963 – Minns i November

1964 – Per Myrberg läser Gustaf Fröding

1965 – Trettifyran

1999 – 34:an och andra guldkorn

2007 – Sommarnatt – Per Myrberg sjunger Taube

Filmografi i urval

TV i urval

Roller i teater

Roller i Radioteater

Externa länkar

Per Myrberg på Stockholms stadsteaters webbplats

Per Myrberg i Dramatens rollbok

Per Myrberg på Internet Movie Database (engelska)

Per Myrberg på SVT Play