Information från Wikipedia
Per Oscar Heinrich Oscarsson, född 28 januari 1927 i Kungsholms församling i Stockholm, död 31 december 2010 i Ardala församling i Västra Götalands län, var en svensk skådespelare som medverkade på scen, på film och i TV.
Biografi
Uppväxt och studier
Per Oscarsson och hans tvillingbror Björn (1927-2014) föddes 28 januari 1927 på Kungsholmen i Stockholm. De hade två äldre syskon. Fadern Ejnar Oscarsson var ingenjör och byggmästare. Modern Theresia "Therese" Küppers, som var tyska, avled i cancer 1933. Familjen hade då flyttat till Nockeby i Stockholm.
Oscarsson tog teaterlektioner hos Gösta Terserus och förfalskade sin styvmors namnteckning för att komma in på Dramatens elevskola 1944 där han utexaminerades 1947.
Tidig karriär
Efter filmdebuten 1944 i Kärlekslivets offer deltog Per Oscarsson i en lång rad film- och TV-produktioner.
Efter examen 1947 fick han sitt stora genombrott i Stig Dagermans pjäs Skuggan av Mart (1948). Efter några år vid Dramaten engagerades han vid Göteborgs stadsteater 1953–1959 där han bland annat gjorde en uppmärksammad rolltolkning av Hamlet. Mitt under framgången med Hamlet lämnade han teatern och gav sig i väg på en fotvandring till Paris.
Han blev 1955 uppmärksammad för sin medverkan i filmen Vildfåglar.
På 1950-talet var han också engagerad i den religiösa rörelsen Jehovas vittnen och vägrade då göra värnplikt. Han lämnade sedan rörelsen då den inte ville att han skulle fortsätta som skådespelare.
1960-talet
Oscarsson studerade vid Dramatens elevskola och arbetade därefter vid flera av Sveriges stora teatrar, bland annat Dramaten och Göteborgs stadsteater.
År 1962 spelade Oscarsson huvudrollen i den surrealistiska dramafilmen Vaxdockan, regisserad av Arne Mattsson som även är känd för att ha regisserat filmatiseringen av August Strindbergs bok Hemsöborna år 1955.
Han medverkade 1966 i filmen Svält. För denna rollprestation fick han skådespelarpris i Cannes, vilket ledde till ett antal filmroller även utomlands.
På annandag jul 1966 skapade han rubriker och inringande klagomål när han klädde av sig lager efter lager av kläder, ned till en sista omgång kalsonger, i TV-programmet Hylands hörna. Han var då gäst i ett stående inslag där Hyland skulle gissa vem den maskerade gästen var, där han kom in på scenen utklädd som en riddare till häst. Samtidigt som han klädde av sig pratade han bland annat om förintelsen, att ordet "jude" inte är ett invektiv, invandring till Sverige, att "negrer" inte luktar sämre eller är mindre intelligenta än andra. Monologen var improviserad och kort senare följde "sexualupplysning" där Oscarsson förklarade för barn vad sex innebär.
Programledaren Hyland var helt oförberedd på detta och det ledde till svensk televisions första så kallade "tittarstorm" och skrevs om på alla ledande löpsedlar, men i debatten på folklig nivå vändes det hela till Oscarssons fördel.
Scenskräck och senare karriär
På 1960-talet drabbades Oscarsson av rampfeber och skrev en bok om teatern, skräcken och rädslan. Oscarssons scenskräck gjorde att han slutade arbeta på teaterscenen under 1970-talet. I stället ägnade han sig åt kycklinguppfödning i Trestena utanför Skara. Han gjorde scencomeback 1989 i En handelsresandes död på Angereds teater i Göteborg.
Som filmskådespelare var Oscarsson dock hela tiden aktiv, både i Sverige och utomlands. Han gjorde några egna filmer, bland andra Ebon Lundin och Sverige åt svenskarna. En av Per Oscarssons mest populära rollfigurer var som polischefen Gustav Jörgensson i kriminalserierna Polisen i Strömstad som sändes på SVT i fem omgångar med start 1982.
Han medverkade i flera av SVT:s julkalendrar, bland annat Håll huvet kallt (1994) och Kaspar i Nudådalen (2001). Han var också välbekant från kortfilmen Kan du vissla Johanna? som har visats på SVT varje julafton sedan 1994.
I senare tider medverkade han även i bland annat Bröderna Lejonhjärta, Ronja Rövardotter och Änglagård. En av hans sista roller var som Holger Palmgren i de tre Millennium-filmerna.
Familj
Oscarsson gifte sig första gången 23 oktober 1954 med skådespelaren Gerd Hegnell (skilda 1960) och andra gången 1962 med Bärbel Krämer (skilda 1973). Med andra hustrun fick han sonen Boman Oscarsson (1960–2019).
Hans tredje och sista hustru var skådespelaren Christina "Kia" Östling, född 1943 i Töreboda, som han gifte sig med 1989. Hon arbetade som regiassistent åt honom vid inspelningen av Sverige åt svenskarna. Med sista hustrun fick han dottern och senare skådespelaren Pernilla Oscarsson (1975–2023). Han hade sammanlagt sex barn.
Per Oscarsson och hans hustru Kia Östling Oscarsson omkom då deras bostad totalförstördes av en brand natten mellan den 30 och 31 december 2010. Deras kvarlevor kunde identifieras med hjälp av rättsodontologi.
Filmografi
Film
Television
Teater
Roller (ej komplett)
Regi (ej komplett)
Radioteater
Roller (ej komplett)
Priser och nomineringar
Priser som Per Oscarsson har vunnit eller nominerats till:
Bibliografi
1960 – Nattens färger (nyutgåva 2010: ISBN 978-91-7437-079-9)
1961 – Avslöjandet (pjäs)
Vidare läsning
Klas Gustafson – Fantasten Per Oscarsson (Leopard, 2014)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Per Oscarsson.
Per Oscarsson på Svensk Filmdatabas
Per Oscarsson på Internet Movie Database (engelska)
Per Oscarsson på Filmdelta
Per Oscarsson i Dramatens rollbok