Information från Wikipedia
Rune Herbert Emanuel Andréasson, född 11 augusti 1925 i Lindome församling, Hallands län, död 15 december 1999 i Vikens församling, Höganäs kommun, Skåne län, var en svensk serieskapare och animatör. Han är mest känd för att ha skapat serien Bamse – världens starkaste björn.
Andréasson inledde sin karriär 1944, med tecknade serier för mindre barn i både dags-, vecko- och seriepressen. Bland de mer kända skapelserna fanns Lille Rikard och hans katt (1951–1972) och Pellefant (skapad 1962, överlämnad till andra 1975).
Mest framgångsrik blev serien Bamse, som skapades 1966 och fick en egen serietidning 1973. Serien blev också animerad film ett antal gånger, första gången redan 1966. Bamse utvecklades till Sveriges mest framgångsrika svenska barnserie. Rune Andréasson lämnade redaktörskapet på tidningen 1990, varefter han återupptog produktionen av bilderböcker med figurerna från serien.
Biografi
Ungdomstiden
Rune Andreasson växte upp i Göteborg med en far som arbetade som försäkringsinspektör och tecknade på fritiden, och han ville bli serietecknare efter att ha sett Tre små grisar på bio som åttaåring. Som tolvåring 1938 fick Andréasson för första gången en teckning publicerad i pressen (i Göteborgs-Tidningen) och senare samma år scendebuterade han som barnskådespelare på Göteborgs stadsteater, vilket följdes av flera statistuppdrag.
Under gymnasietiden på Hvitfeldtska debuterade han som sagoillustratör (1942) och serietecknare (1944 med Äventyr bland djuren, senare kallad Brum) i Allers Familj-journal.
Efter studentexamen gick Andréasson i Maria Schildknechts elevskola vid Göteborgs stadsteater 1944–1947
samtidigt som han kontinuerligt skrev och tecknade strippserien Brum (1945–1967) och sagoföljetongen Åsnan Kal från Slottsskogen (1945–1952) för Göteborgs-Postens lördagsbilaga.
Under militärtjänstgöring i Stockholm skapade han Nicke Bock från Skansen, en variant på Åsnan Kal, som gick i Stockholms-Tidningen åren 1948–1950. En svensk marknad för serietidningar uppstod vid denna tid varvid Andréasson skapade sin första serie i serietidningsformat: serien Teddys äventyr som trycktes som ett fristående häfte i utgivningsserien Algas seriebok (nr 10, 1950), utgiven så först sedan själva serien blivit publicerad i Holland. Den var en Disney-inspirerad äventyrsserie om den starke huvudpersonen Teddy Björn och hans vänner Lasse Skutt och Hasse Skalman.
Rune Andréasson drömde samtidigt om att göra karriär som filmtecknare på Disneystudion i USA; det närmaste detta han kom var ett erbjudande från Walt Disney (i samband med ett personligt möte i Köpenhamn 1951) om att få arbeta för Disney i Skandinavien, vilket Rune Andréasson avböjde. Hela sin karriär såg Andréasson sina historier som filmer i sitt inre, som han tvunget fick översätta till enskilda bilder.
Andréassons nästa långkörare Lille Rikard och hans katt (1951–1972) inleddes i Aftonbladet och förekom senare i bl.a. Göteborgs-Posten (1954–1973) och i flera utländska tidningar.
Genombrott
Med regelbunden medverkan i Serieförlagets flaggskepp Tuff och Tuss (1953–1958) nådde Rune Andréasson ökad popularitet som serieskapare; tidningen fick god kritik och det fasta inslaget Teddys äventyr blev läsarnas favorit. Framgången följdes bland annat av julalbumet Teddys jul (1953–54), övertagandet av jultidningen Julbocken (1954–1967), kapitelboken Pellefant i Gottlandet (1954), teaterpjäsen Åsnan Kal från Slottsskogen (1955) och den egna serietidningen Teddy (1959–1960).
Inspirerad av den svenska televisionens pionjärprogram gjorde Andréasson sin första TV-serie Nalle ritar och berättar (1958–1959). Äntligen fick han omsätta sina beprövade bildberättelser i rörligt medium och gjorde även material för pressen baserat på de egna tv-filmerna: dels en tecknad serie med samma namn som gick i flera tidningar och dels fotoserien "TV-Nalle och Hustomten" i serietidningen Cirkus (1959), med foton av Barbro Frodi.
Bamse och Pellefant
I början av 1960-talet utvecklade han en ny björnkaraktär att göra tv-film av. Det resulterade i sex filmer om "Bamse – världens starkaste björn" som premiärsändes hösten 1966. Samtidigt började Bamse gå som veckoserie i Allers (1966–1970). "Mottagandet blev sådant att jag började fundera på en Bamses egen serietidning", summerade Rune Andréasson senare; "Jag lade ner veckoserien för att göra sju färgfilmer och förbereda serietidningen."
Under arbetet med de första Bamse-filmerna hade han startat serietidningen Pellefant (1965–1993), vars titelserie spöktecknades efter Andréassons manus. Han såg liknande möjligheter i Bamse och bildade delvis därför det egna aktiebolaget Rune A-serier AB vid nyåret 1970. Julen 1972 sändes slutligen de första färgfilmerna om Bamse i Beppe Wolgers jullovsmorgonprogram och i anslutning till detta lanserades serietidningen Bamse i januari 1973.
Efter 1974 skapade han inget nytt material för tidningen Pellefant (vars titelserie övertogs av dansken Gil Johansen). Han valde att som serieskapare nu helt koncentrera sig på Bamsetidningen.
Från och med årgång 1976 tecknades Bamse-serierna primärt av spanjoren Francisco Torá, till förmån för Andréassons tidsslukande filmarbete. Sedan två nya Bamsefilmer premiärsänts 1981 övertog Rune A-serier AB utgivningen av Bamsetidningen, hemifrån Kalvlyckevägen i Viken. Seriernas teman utvecklades under 1980-talet till mer vardagsnära skildringar av Bamses familjeliv och pläderande för bildning och kultur, rättvisa och solidaritet. Från 1983 använde sig Andréasson även av den svenske spöktecknaren Bo Michanek i Malmö, som utgjorde ett viktigt och kvalitativt tillskott. När danskägda mediekoncernen Gutenberghus övertog produktionen av nya Bamse-serier från och med nummer 8/1990 ville Rune Andréasson att tillkommande bildskapare skulle efterlikna Michaneks sätt att teckna.
Ålderdom
I samband med förlagsbytet 1990 pensionerade sig Andréasson från tidnings- och filmproduktionen vid en ålder av 65 år. Därefter började han (för första gången på uppemot två decennier) skriva och måla nya bilderböcker med Bamse-figurerna. Under en övergångsperiod på två år (Bamse 8/1990–7/1992) förhandsgranskade Rune Andréasson alla manus som den nya redaktionen övervägde att använda. Under samma period tecknade han också fortsatt alla omslag samt affischbilagor och några andra mindre frekventa inslag i tidningen. Åren 1995–1998 skrev han i hemlighet 61 nya seriemanus för postumt bruk. Sista serien Rune Andréasson både skrev och tecknade publicerades i programbladet till teaterföreställningen Bamses födelsedagskalas 1998. Sista åren av sitt liv var han engagerad i att utveckla Bamses Värld (1998–) på Kolmårdens djurpark.
Andréasson avled 1999 till följd av cancer. Han är gravsatt i minneslunden på Vikens nya kyrkogård.
Familj
Andréasson gifte sig 1959 med Maivor Lundström och fick barnen Dan (född 1959), Ola (född 1961), Pål (född 1968) och Viktoria (född 1973). Andréassons familj var även inblandad i Bamsetidningens och Bamse-filmernas produktion, inte minst 1982–1990, då familjeföretagen Rune A-serier AB/Bamse Förlaget producerade tidningen i familjens hem i Viken.
Flera av figurerna i Bamseserien är uppkallade efter familjen Andréasson: släktnamnet Viktoria användes åt Bamses båt och mamma, hustrun Maivor åt Bamses dotter Nalle-Maja och sonen Olas namn återkommer hos Ola Grävling. Bamses pappa Hebbe har namnet gemensamt med Andréassons pappa Heribert, liksom Bamses farmor (Augusta Beata) och mormor (Anna-Cilla) bär samma namn som Rune Andréassons farmor och mormor.
Tecknade serier
Tabellen avser att i möjligaste mån täcka in (enbart) första kända publiceringen för respektive verk.
Tidslinje
Tidslinjen nedan redogör för seriernas originalpubliceringar från debuten 1944 och framåt (avrundat till hela årtal); dels sådana som ägt rum under fler än ett år (grönt) och dels sådana som begränsats till ett enstaka år (rött). Mörkare nyans = postum publicering.
TV-produktioner (manus och animation)
Filmografi
Teater
Roller
Manus och scenografi
Radio
Bibliografi (i urval)
Utmärkelser och nomineringar
1969 – Adamsonstatyetten för Pellefant
1979 – 91:an-stipendiet (10 000 kr) för Bamse och Pellefant
1979 – Stora Journalistprisets hedersdiplom med anledning av FN:s barnår
1981 – Juryns specialpris (i klassen för barnprogram) vid Golden Gate-festivalen i San Francisco för filmerna om Bamse och den lilla åsnan
1990 – Sjösalapriset (15 000 kr) för att han representerar "den svenska serietecknartraditionen, men med en grafisk form och färg av vår tid"
1990 – Årets folkbildare (genom Skalman)
1993 – Eldh-Ekblads fredspris
1994 – Unghunden
1995 – Årets företagare i Höganäs kommun, för verksamhetsåret 1994
1997 – Månadens medmänniska, Kvällsposten, för maj månad
1997 – Miljöpartiets freds- och miljöpris
2001 – Urhunden-nominering (postumt) för Bamsebiblioteket: volym 1: nummer 1–6 1973
2004 – Urhunden-nominering (postumt) för Bamsebiblioteket: så började det...: volym 1
Utställningar
Kommentar: "sep." = separatutställning och "saml." = samlingsutställning.
Representerad i
postkontoret Göteborg 24 vid hörnet Viktor Rydbergsgatan-Eklandagatan (numera nedlagt)
Nationalmuseum och sedermera Moderna museet, Stockholm
Åbergs museum, Bålsta
Tidö leksaks- och seriemuseum
Forskning
Rune Andréassons serietidning Bamse analyseras i en av de fördjupande delarna av litteraturvetaren Helena Magnussons doktorsavhandling om svenska tecknade serier för barn från 2005. Fokus ligger där framförallt på tidningens två första decennier, 1970- och 1980-talen.
Det kulturella arvet efter Rune Andréasson
Arkiv
Rune Andréassons yrkesrelaterade arkiv är genom Bamse Förlaget AB huvudsakligen placerat på Svenskt Seriearkiv, som sedan 2014 inhyses i Malmö stadsarkiv.
Minnesmärken
Vid biblioteket i Rune Andréassons hemort Viken står sedan 2012 en Bamse-staty av skulptören Jonas Högström. Idén att resa en Bamse-staty till Andréassons ära framfördes redan 1994, i en folkpartistisk motion i Höganäs kommunfullmäktige.
Sedan 2014 finns även den nybyggda Bamserondellen, uppkallad till minne av Rune Andréasson och belägen inte långt ifrån huset där han bodde.
Kommentarer
Noter
Tryckta källor
Andersson, Elis (1957). Tjugofem säsonger: pjäser och föreställningar på Lorensbergsteatern och Göteborgs stadsteater 1926-1951. Göteborg: E. Höglund. Libris 849326
Andersson, Håkan; Andersson, Per A.J.; Berglind, Helene; Fels, Thomas; Siverbo, Olof; Tegebjer, Mikael (1997). ”Tecknare med björnkoll”. Bild & Bubbla (Åkarp: Seriefrämjandet) (1): sid. 18.
Andersson, Per A.J.; Bengtsson, Ingemar (1993). Andersson, Per A.J.. red. ”Bamse”. Bild & Bubbla (Seriefrämjandet) (2): sid. 16–21. (Artikelblock.)
Andréasson, Rune; Gunnarsson, Joakim (2006a). Bamsebiblioteket: Bamses bästa. Vol. 2. Malmö: Egmont Kärnan. Libris 10215547. ISBN 91-7134-364-4
Andréasson, Rune (2006b). Bamse: 1966-1970 : den kompletta veckoserien. Malmö: Egmont Kärnan. Libris 10147846. ISBN 91-7134-365-2
Andréasson, Rune (2015). Bamsebiblioteket. PM-serierna. Vol. 4 / [Rune Andréasson]. Malmö: Egmont Publishing. Libris 17072130. ISBN 9789176210468
Forslund Lennart, red (1982). Teater i Stockholm 1910-1970. Vol. 2, Repertoar = Repertory [Elektronisk resurs]. Umeå: Univ. Libris 14012294. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-85228
Gunnarsson, Joakim (2001). Johan Blixt & Åsa Johansson [=Åsa Warnqvist]. red. ”Bo Madinek – Bo Michanek: mysteriet med den svenske Kalle Anka-tecknaren Bo Madinek”. NAFS(k)uriren (Stockholm: Nationella Ankistförbundet i Sverige (kvack)) 32: sid. 23.
Gunnarsson, Joakim (2010). "PM-manusen". i Andréasson, Rune (2010). Bamsebiblioteket. PM-serierna. Vol. 1. Malmö: Egmont Kärnan. Libris 11823740. ISBN 978-91-7405-434-7 sid. 3.
”Göteborgssyskon spelar teater”. Allers ungdoms-revy (Helsingborg: Allers) (37): sid. 3. 1943. Återgiven som faksimil i Andréasson 2006b s. 236.
Hegerfors, Sture (1978). Pratbubblan!: en bok om serier. Stockholm: Trevi. Libris 7612378. ISBN 91-7160-335-2
Hegerfors, Sture (8 juni 2010). ”Åsnan Kal jämnade vägen”. Göteborgs-Posten: s. 66 (del 3). https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=05080220100608418199&serviceId=2.
Hulth, Sonja (2001). ”Snäll kampskrift mot serieeländet”. Opsis Kalopsis (3).
Larsson, Nisse (1992). Svenska serietecknare. Stockholm: Alfabeta. Libris 7662759. ISBN 91-7712-331-X
Magnusson, Helena (2005). Berättande bilder: svenska tecknade serier för barn. Skrifter / utgivna av Svenska barnboksinstitutet, 0347-5387 ; 89. Göteborg: Makadam. Libris 9934236. ISBN 91-7061-021-5
Nilsson, Peter; Reimerthi, Claes (2005). Storn, Thomas. red. ”'Jag har ställt till mycket elände för Lukas Bonnier ...' – en intervju med Rolf Janson”. Svensk Seriehistoria: första boken (Åkarp: Seriefrämjandet): sid. 78–125. ISBN 91-85161-06-3
Rasmus (14 april 1947). ”Modern, svensk teaterungdom mindre svärmisk, mer energisk.” (på svenska). Svenska Dagbladet: s. 22. https://www.svd.se/arkiv/1947-04-14/22. Läst 11 juni 2017.
Nilsson, Peter (2004). Gunnarsson Joakim. red. "Gösta Gummesson: trollkarl, träsnidare – och tecknare". Bamsebiblioteket volym 12. Malmö: Egmont Kärnan. ISBN 91-7269-522-6
Steene, Birgitta (på engelska). Ingmar Bergman : a reference guide. Amsterdam: Amsterdam University Press. sid. 549. Libris 10028342. ISBN 90-5356-406-3. https://books.google.se/books?id=eJCGNAlqB0gC&lpg=PA549&dq=rune%20andr%C3%A9asson%20tolvskillingsoperan&hl=sv&pg=PA549#v=onepage&q=rune%20andr%C3%A9asson%20tolvskillingsoperan&f=false. Läst 9 april 2017
Teater i Göteborg 1910-1975. 2, Repertoar = Repertory [Elektronisk resurs]. Stockholm: Almqvist & Wiksell international (distr.). 1978. Libris 14012273. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-76770
Siverbo, Olof (1995). Atterbom Daniel. red. ”Rune Andréasson: femtio år som serieskapare”. Bild & Bubbla (Stockholm: Seriefrämjandet) (2): sid. 46–51.
Webbkällor
Gunnarsson, Joakim (november 1997). ”Bamse av idag”. Anders Widholm. Arkiverad från originalet den 11 november 1999. https://web.archive.org/web/19991111072313/http://home2.swipnet.se/~w-23761/bamse/bamidg.htm. Läst 17 oktober 2018.
Siverbo, Olof (1 oktober 1992). ”Om Rune Andreasson och Bamse”. Bamse.net. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2010. https://web.archive.org/web/20101014114221/http://www.bamse.net/rune_bamse.asp. Läst 12 juni 2017.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Rune Andréasson.
Rune Andréasson på Internet Movie Database (engelska)
Rune Andréasson på Svensk Filmdatabas
Rune Andréasson på Svensk mediedatabas
Rune Andréasson i Libris
Rune Andréasson på Seriewikin
Bamsesamlarna.com, om Bamse, Rune Andréasson och hans övriga serier